Tre dagar i Stockholm

Jag åkte till Stockholm i onsdags eftermiddag. Efter en dag med utvecklingssamtal i promenadform (många av våra interna och även gärna externa möten på Holiday Club i Åre är i fysisk form) satte jag mig på tåget och jobbade vidare.

Dagen efter drog jag på mig mina allra bästa outfit denna sommaren: ett svart set med snygga tights och en sjukt snygg svart enkel tröja från Röhnisch och ett par sneakers. Perfekta kläder för när man vill vara i rörelse men inte se träningsklädd ut. Välklätt funktionellt liksom. Här är en bild från en annan dag tidigare i somras när jag hade det här på mig:

Jag skulle till en hudklinik i Stockholm som jag fått remiss till via mitt försäkringsbolag Trygg-Hansa. Via mitt företag har jag bland annat en sjukförsäkring hos dem vilket har hjälpt mig väldigt mycket i samband med min ryggoperation för drygt två år sedan – och nu när jag upptäckte att ett födelesmärke växte på min rygg. Den gången för två år sedan fick jag operationstid via Spine Center och sedan rehab i Åre efteråt – och ytterligare röntgen och hjälp förra året när det visade sig att jag fick ryggmärgsödem.

Mitt födelsemärke är numer borta och det hela var ofarligt, så jag kan bocka av den orospunkten i mitt liv.

Ett snabbt ombyte senare till lite mer formella jobbkläder för lite möten på Urban Deli på Sveavägen. Det blev en morgon och förmiddag med väldigt mycket kaffe; dels för halvtimman innan mötet, dels för själva mötet och så en lunch med kaffe efteråt.

På eftermiddagen promenerade jag iväg till söder för att hänga med Sanna och Linda. Det blev öl och middag och snack om livet på Bleck. Sedan somnade jag med regnsmatter mot fönstret och Stockholmssorl där utanför. Jag älskar det där Stockholmsljudet på kvällarna!

I fredags träffade jag profilen Joanna Swica över en lunch på Kungsholmen. Det var fuktigt och regnigt och trångt på tunnelbanan. När jag är i Stockholm vill jag fylla på systemet med energi och möten med härliga människor och att hänga på härliga ställen ger mig just det. Genom Joanna har jag själv inspirerats till att bli mer trygg i att faktiskt säga vad jag tycker och tänker och inse att det är så sjukt tråkigt att vara rädd för att våga vara, säga eller göra annorlunda.

Jag tycker också att Joannas konton är en bra förebild för content. Hon beskrivs som en träningsprofil men fyller sitt innehåll med fler delar från sitt liv: resor, restauranger, skönhet och ett allmänt fabulöst liv. För det är ju precis så som livet är. De flesta som gillar att träna är inte svettiga hela tiden! Alexandra Kamperhaug är en till person i samma genre som jag tycker gör det fantastiskt bra och jag har också som medveten strategi att bygga mitt innehåll utifrån både fjäll och champagne men med en tydlig röd tråd.

Och så gillar jag kontraster så i fredags eftermiddag klev jag på ett kryssningsfartyg för 21 timmars underhållning av en karaktär jag annars inte får så mycket av i mitt liv. Det var långt från champagne, men jag drack en god drink som smakade glass. Och fascinerades över att Peter Siepen fortfarande lyckas hålla låda på ett imponerande sätt.

När vi kommit i land på lördagen och jag powerwalkat hem genom stan och fått en rejäl dos lördagskaos i Stockholm city laddade jag om i två timmar innan en annan powerkvinna i mitt liv – Jessica Clarén – tutade med bilen och hämtade upp mig. Och så åkte vi och handlade god mat och körde hem till henne och Jaime och snart nog parkerade också Åsa på uppfarten. Jag älskar att hänga med detta gäng som också är en fin balans mellan träning och blåmärken (de är cyklister hela högen) och ett riktigt dyrt rödvin.

Och nu är det söndag förmiddag och jag är på väg till Åre igen efter maxade dagar i Stockholm. Jag kan ibland längta efter ett liv i vår lägenhet vid vattnet i Nacka och att få ha den här närheten till allt det jag gillar med Stockholm. Men jag älskar också att ha tillgång till både och. Att maxa rejält när jag är i stan – och att sedan åka till Åre där jag vaknar med fjäll och tung morgondimma utanför fönstret och där jag kan gå i morgonrocken över gatan och ner till Åresjön för ett dopp utan att träffa på en enda människa. Det är väl just det som är grejen; att ha de kontrasterna!