Vi cyklade mtb till Kyrksten i Vålådalen

Innan du läser detta inlägg vill jag göra dig uppmärksam på att mycket hänt i markerna runt Åre sedan inlägget skrevs. Till exempel får man inte längre cykla runt Blanktjärn – och den 20 juni 2021 blev jag uppringd av en person från en sameby som vill att leden till Kyrksten i Vålådalen helt ska tas bort eftersom den går genom renbetesland. Leden finns fortfarande som markerad led och Länsstyrelsen har till dags dato (22 juni 2021) inte kommit med några rekommendationer. Jag har valt att inte plocka bort information om leden till Kyrksten eftersom du som söker på leden på Google hamnar på den här bloggen. Jag har istället möjligheten att göra dig uppmärksam på att hellre välja en annan led.

Det är nästan ett år sedan jag cyklade mtb runt Blanktjärn i Vålådalen. Det var den 11 november 2017 och det låg snö på marken. Jag hade inte cyklat mountainbike på flera år. Senaste gången hade jag startat i Cykelvasan men sålde cykeln efter avbrutet lopp. Den fick inte ens följa med hem till Stockholm igen.

Jag blev förvånad att jag fastnade för stigcykling efter det. Den där rundan runt Blanktjärn, och cyklingen på Kanalleden i Fröå kvällen innan, tänkte jag mest skulle bli en grej att lida mig igenom för att visa Danny allt ”kul” man kunde göra i Åre eftersom jag visste att han var en cykelkille.

Men det visade sig att jag fastnade. För jävlar vad kul det var att cykla! Och någon månad senare hade jag en egen cykel. En BMC Speedfox som tålmodigt fick stå och vänta i farstun under vintersäsongen medan jag åkte skidor – och cyklade cross på vackra vintervägar.

Jag har cyklat en hel del i Vålådalen och området runt södra Åredalen sedan dess. Jag har cyklat Bäverkroken bland annat. Och nu i helgen cyklade vi till Kyrksten.

Den drygt 6 km långa stigen till Kyrksten var outforskad mark för mig. Leden börjar vid Nulltjärn i Vålådalen och första halvan går på lättcyklad bred stig som visserligen innehåller både rötter och stenar men som jag tycker är riktigt kul att cykla.

Andra halvan innehåller betydligt mer spångest och gick riktigt långsamt. Men till slut när vi såg ledkryssen gå brant uppför en fjällsida såg vi slutet på leden. Där stod den: kyrkstenen!

Kyrkstenen är ett jättestort klippblock som ser ut att ha fallit ur fjället. En skylt nedanför berättar historien om ett samiskt barn som döptes precis här av en fältpräst som marscherade förbi med en krigshär. Den samiska pojken fick släktnamnet Fjällsten, ett namn som lever kvar än idag.

Vid Kyrkstenen finns en eldplats och jag tänkte på en gång att här är en snudd på perfekt tältplats med magnifik utsikt över fjällvärlden. Dessvärre finns inget rinnande vatten i närheten – därav bara snudd på perfekt. Leden hit är också perfekt att springa. Den går genom skyddad terräng nästan hela tiden med undantag av de sista 800 metrarna.