Mer magiska människor

I torsdags var det årets mörkaste dag, och det passade jag på att fira – eftersom det betyder att vi är på väg mot ljusare tider. Symboliskt nog bjöd vädret på strålande solsken vilket var ett av de här årets höjdarfullträffar. Som en present till mig och mina gäster.

Jag och Bucketlife hade bjudit in till ett stort firande i mina föräldrars hus i Hälsingland. Alla var inblandade på ett hörn. Min morbror hade fixat. Min morfar hade fixat. Mamma hade fixat. Och jag hade fixat. Dessutom hade MNK fixat – han var också med på ett hörn och fixade maten under hela dygnet eftersom just mat är något som han är bra på.

Första gästerna kom i torsdags förmiddag och vi började med en vintrig vandring i solskenet på Flottarleden längs Voxnans strand. Det var magiskt. Diskussionerna om såväl affärsidéer som frågor om livet avhandlades längs med stigen och en övergiven tågbro. Sista biten gick vi längs det övergivna tågspåret tillbaks igen.

Vandringsbloggen vandrar i Hälsingland!

Magiskt vinterljus. Här är en Emilia!

Där – på andra sidan älven Voxnan och bakom träden ligger vårt hus.

Hej hej Vandringsbloggen!

Vandringsbloggen och Åsa!

Magiskt.

Alla blir förtjusta i det här huset som ligger så ljuvligt.

…för att inte tala om den här övergivna tågbron som bara väntar på att bli fotad!

Hej hej här är jag också!

Lagom till fikat anslöt ännu mer människor och vi hade ingen som helst brådska där vi satt och åt sockerrullade saffransbullar och all you can drink kaffe-buffé. När det börjat mörkna gick vi ner mot älven. Ett gäng tända marschaller visade vägen och himlen var stjärnklar. Det blåste inte en enda sekundmeter och vi skickade upp svävande lyktor och tänkte på våra intentioner inför alla kommande dagar nästa år. Och så tände vi ett gigantiskt bål och när klockan var 17.28 skålade vi för ljusets återkomst. Hur bra firande!

Tillbaks på gården igen kickade vi igång två eldar och brassade pulled oats på två muurikkor. Det skulle bli vegetarisk, ja kanske till och med vegansk, taco med het mango- och habanerosalsa och annat nice.

Louise med sin Malamute Iowa och Katrin på väg genom mörkret.

Sånt man skålar i. Lagrad julmust och champagne!

Åsa och Bucketlife tänder svävande lyktor…

Andas in det du vill ha mer av – och skicka iväg resten med lyktan!

Häng i gäng vid sjukt stor eld: bra grej! Mer sådant med magiska människor!!

Efter en lång middag med otaliga skrattsalvor var den vedeldade badtunnan där ute varm och så satt vi en stund i den och funderade på alla stjärnformationer där uppe ovanför oss. Morgonen efter dukade vi upp ett stort frukostbord och så satt vi där lika länge som kvällen innan.

Alla 24-timmarsfester kräver en ordentlig frukost!

Solskenet gjorde sig påmind igen och vi gick en promenad längs en av mina favoritvägar. En sådan där väg som liksom ger energi bara av att finnas till oavsett väder. Och när vi kom tillbaka gjorde vi munkar med vaniljfyllning i gjutgärnslagg över öppen eld. En magisk avslutning på ett magiskt dygn som var fyllt med så mycket energi och hopp om framtiden. Magiska människor gör hela skillnaden!

Sådant här väder ger lyckorus!!

Bucketlife blev kär i det här övergivna huset…

…och Hazel skuttade lyckligt fram överallt!

Snart gick solen ner…

…men då var vi hemma och fixade kokkaffe.

Och munkar!

De gräddades över öppen eld.

Och sen fylldes de med hemgjord vaniljcréme!

Jag önskar dig en riktigt god jul och hoppas att du får njuta av den precis som du vill. En stor julkram från mig i Åre!