Jag går mot min fjärde vinter i Åre. Den säsong som kanske förknippas mest med den här fjällorten – men en årstid som jag tror att kanske rätt få bybor skulle utnämna till sin favorit trots att den utgör grunden för turismen häromkring.
Jag fick frågan om hur livet är i Åre jämfört med livet i Stockholm av en bloggläsare i det här inlägget. Och det finns så mycket att säga om det så jag skulle kunna ha en hel blogg som bara handlade om just det.
Om personerna i den här byn. Om det säsongsanpassade livet. Om att bo på ett ställe med typ 1500 invånare men som ibland blir uppemot 30 000. Om allt som pågår under ytan och utanpå. Om företagande och allt driftigt engagemang. Om att samtidigt täcka upp med olika jobb för att få det att snurra. Om kändisar och diskbänksrealism. Om att skaffa nya vänner varav vissa består men några väljer att lämna för att flytta till stan igen.
Man pratar om Gnosjö som en geografisk entreprenörshub men nya siffror visar att Åre är i toppen av den ligan. Här har det startats företag sedan evigheter och även om många kanske tänker på klädmärken såsom Peak Performance, Zytt, Elevenate, Sweare och Stellar Equipment så satsas det numer friskt inom tech och digitalt. House Be är ett projekt som det skrivits en hel del om och som samlar människor och skalbara idéer i ett hus så att de kan växa med rätt stöd från gemenskap, nätverk och investerare.
Den drivkraften som företagande bygger på är det ord som sammanfattar hela den här byn, och egentligen ett långt mycket större geografiskt område än så. Det finns en drivkraft som mynnar ut i företag, affärsidéer, produkter och tjänster – men också aktiviteter och vänskap.
I Åre finns det så mycket drivkraft att det inte finns några dåliga säsonger att bo här på. Det finns så mycket drivkraft att du kan ge dig ut på berget på egen hand men när du kommer tillbaka har du lärt känna någon du mött där uppe och så är ni kompisar. Folk vill saker i Åre – alla möjliga saker – och det tycker jag är härligt.
Under de år som jag bott i Åre har jag också haft en fot i Stockholm. De första åren ägde jag en lägenhet i Stockolm och i Halmstad med min f.d. sambo. Det senaste året har jag inte ägt några lägenheter alls men däremot bott i ett gästrum hos mina föräldrar eller som numer – hos MNK som bor i Stockholm. Det har känts skönt att ha en livlina till storstan och jag har funderat mycket på varför. Varför den är så svår att släppa.
När jag bodde i Stockholm på heltid längtade jag till Åre av flera skäl. Jag ville ha naturen utanför min ytterdörr. Jag kände en social trötthet som jag ville råda bot på. Jag ville ha ett vad jag definierade som härligare liv med mer frihet.
De första två och ett halvt åren jobbade jag med digitalt innehåll på ett litet företag med typ tre kollegor. Mitt uppdrag gick ut på att upptäcka allt som fanns att göra i Åre (och senare resten av fjällen) och att skriva om det. Ja, det var ett drömjobb!
Jag var så nöjd med att tillbringa en del tid i Stockholm och maxa umgänget med vänner och allt det där sociala, och sedan åka till Åre och inte träffa så mycket människor utan istället fokusera på jobbet och sedan ränna på fjället om kvällarna. Min bekantskapskrets i byn bestod av några personer som jag kände sedan tidigare och jag orkade inte så mycket mer just då eftersom jag var så konstant socialt fullmatad genom alla jag kände i Stockholm.
Mitt nuvarande jobb som jag haft sedan augusti förra året är utmanande på ett helt annat sätt. Att vara med och vända byns största hotell och nischa om hela konceptet och dessutom fylla 250 hotellrum med gäster varenda natt oavsett om det är sportlov eller tidigt i juni innebär något helt annat än att jobba med content och skriva om byns bästa stigar.
Dessutom har jag fått ungefär 100 kollegor till och det passar mig utmärkt just nu. Framförallt innebär det att jag lärt känna så många fler människor. Ett möte i jobbet leder till ett hej på berget för att vi som bor i den här byn är här av samma anledningar. Vi vill ungefär samma saker. Vi vill vara ute. Vi är nyfikna. Vi vill upptäcka. Så vi säger hej till varandra. Upptäcker fler gemensamma nämnare. Ses vid fler tillfällen. Och så fortsätter det.
I ett tidigare blogginlägg där jag skrev om alla mina hem jag haft (i Stockholm, i Halmstad, i Dublin, i Whistler och kanske lite i Toronto även om jag bara bodde där under ett intensivt halvår) så definierade jag känslan av hem som en form av samhörighet. Att känna sig trygg i kunskapen om hur det funkar på just det stället. Dels fysiska saker och koll på ställen och vad som händer och ett intresse för det – men också oskrivna regler som finns lite överallt. Sådant luddigt som avgör att man förstår om en person är där permanent eller på besök – utan att det finns någon värdering i om det ena skulle vara bättre eller sämre.
I Åre är allting en bubbla. Stockholm är fyllt av många bubblor. I Stockholm finns det många påverkare som påverkar olika saker som inte har med varandra att göra. I Åre finns det olika påverkare som påverkar saker som ofta har med varandra att göra. Många är engagerade i lite olika grejer och eftersom man ses både i jobb och privat så händer det saker på alla plan. Mycket om vad som händer i byn snurrar runt genom rykten. Sådana typer av rykten är ointressant i Stockholm men i den här byn blir alla så påverkade av vad som är på gång.
Men Åre är en svårflirtad by. Det är lättare att få cred i Stockholm. Man bjuds inte på gratis uppmärksamhet här direkt. Det finns väldigt få offentliga hyllningar. Åre som varumärke är starkare än enstaka personer. Men under ytan så finns det många genres med människor som håller koll. Vissa lyfts utåt när det är socialt accepterat eller om det finns en creddighet i det.
Det är så fascinerande att analysera den här typen av beteende. Jag tror att om man medvetet vill jobba för sin position i Åre så ska man göra det strategiskt uttänkt.
Åre har allt och lite till. Tänk att få bo vid foten av ett fjäll där det är öronbedövande tyst bara ett stenkast från Åre torg som är kärnan i den här byn. Tänk att ha allt det där som semesterfirare drömmer om som sin vardag. Att bo i en liten by men kunna gå och lyssna på artister i världsklass – gratis – efter jobbet. För att de spelar på en after ski. Kunna välja och vraka bland restaurangutbudet och veta att det är riktigt bra. Fundera ut vilken hotellfrukost man är sugen på. I den lilla byn som heter Åre. Allt det där som varit så annorlunda i vilken svensk mellanstad som helst. Det tycker jag är häftigt med Åre.
Det finns en vardag i Åre, samtidigt finns det ingen alls. När skidsäsongen drar igång så tar man en repa i VM8:an innan jobbet om man vill det. Vill man så suddar man ut alla gränser mellan vardag och helgdag. Oftast suddas de ut ändå eftersom arbetstiderna inte är lika präntade i sten. 9 till 5 blir istället jobb på de tider då alla andra är lediga. Jag kommer att jobba i jul. Det går inte att ta långledigt över högtiderna. Men jag bor på stället dit många semesterdrömmer sig till.
I Stockholm är livet annorlunda. Jag orkar inte leta mig till naturen så ofta eftersom den innebär projektplanering. Parera bilköer och proaktivt analysera var folk befinner sig så att man själv kan åka någon annanstans. Men eftersom jag har naturen utanför min ytterdörr hemmavid så längtar jag inte efter det i stan. Istället går jag all in på barer, löpturer längs med kajerna och frukostdejter med vänner. Jag dras med i pulsen och trivs i den. Fångas av intrycken på gatan och sitter helst i andras människors samtal på café och jobbar. Jag vill ha mer av allt det där jag förut ville ha mindre av. För nu, när jag inte behöver leva i det hela tiden, fyller det min låda med inspiration.
Det som skiljer mitt liv i Åre mot mitt liv i Stockholm är att min tid är viktigare i Stockholm. Varje minut räknas i stan. Ingen minut räknas i fjällen. En halvtimmes ställtid på en buss i city känns fruktansvärd ovärd medan en halvtimmes ställtid någonstans i fjällvärlden inte stressar mig på något sätt. Jag känner mig rik på tid i Åre. Det är nog därför jag trivs så bra. Tid är det mest demokratiska som finns. Vi har alla 24 timmar. Ändå får jag fler timmar i Åre.
25 kommentarer
Gud vad peppad jag blir på att uppfylla drömmen om att flytta till Åre! Läser din blogg slaviskt – men vet du fler bloggare som bor i trakterna kring Åre? Slukar gärna all inspo jag kan tills det är dags.
Ja! Googla Sofia Bursjöö!
Fint sätt du beskriver Åre på. Verkligen som en kärleksförklaring! Jag förstår dig, det är underbart i Åre!
ja ❤️
Kan du utveckla det här att man måste vara strategisk om man ska “jobba för sin position” i Åre? På vilket sätt? Blev bara så nyfiken!
Hej My! Bra fråga. Jag ska fundera på hur exakt jag ska förklara det där… men man måste “förtjäna” någon form av acceptans innan man blir insläppt. Hur man gör det beror nog på, men det är sällan genom att bara gå på som en ångvält som kanske funkar på andra ställen.
De sista meningarna i inlägget är så bra! Jag kommer ta med mig det, att leva så att jag får fler timmar.
Ja exakt!
Helt fantastiskt inlägg, bara så ljuvligt! Och du får mig att vilja bosätta mig i Åre 😉 Bra jobbat, kan man ju verkligen säga! <3
haha välkommen hit!
Sara, du är en riktigt vass skribent – inte bara med orden utan med iakttagandet, analysen (älskar när du analyserar grejer!) och hur du lyckas förmedla känslan. Precis sådär har jag uppfattat ditt Åre även om jag inte bor där. Ett häftigt Åre långt bortom bara skidåkning & after ski. Och samtidigt den där småby-grejen som jag känner igen härifrån. Jag hoppas att jag kan vara med och ta mitt Särna till något snarlikt ditt Åre, fast på sitt vis.
Så bra inlägg – blev helt inspirerad 😀
Tack Katta! Är övertygad om att du kommer göra Särna till ditt. Du är ju faktiskt redan hemma i det. Puss på’re!
Fantastiskt inlägg. Ett utav de bästa jag läst på mycket länge.
Tack Pilla!!
Jag gillar att Åre är ditt hem! Å så tokgillar jag det här inlägget, du har verkligen lyckats förmedla hur det är i Åre, galet bra.
Tack Katrin ??
Så fint inlägg, förstår precis varför du vill bo där trots att jag aldrig varit i Åre! Men i början av året kommer jag förhoppningsvis spendera en vecka där och jag ser så mycket fram emot att testa på allt du tipsat om här!
Välkommen till Åre!!
Får (positiva) rysningar av det här inlägget. Och Åre-längt.
Jag vill också ha både och, men tror det är viktigt att hemorten blir det man vill ha mest av.
Så fint att du hittat hem. ?
Jag håller med dig!
Jag delar också på mitt boende. Landet på helger och sommaren, sen stan när jag jobbar mycket. Det är skönt att kunna längta, att byta miljö, att packa en väska och bara dra. Frihet!!
Det bästa av alla världar!
Det låter så ljuvligt. Tänker mig att jag (på sikt) ska leva liknande, dock inte i Åre för dit får jag inte med mig mina tre <3 Fast vi är faktiskt på väg någonstans. Det känns ljuvligt!
Åh vad spännande. Ser fram emot att få följa med!