Det är -16 krispiga grader och jag fryser näsan av mig där ute. Ändå sitter jag och drömmer om kalla fjällbäckar, värmande sol, mjuk grönska och svettpärlor i pannan. När en tanke återkommer i huvudet vid flera tillfällen är det värt att lyssna och min magkänsla säger mig att jag vill springa Padjelantaleden.
Wiki skriver såhär:
Padjelantaleden är en cirka 15-16 mil lång vandringsled mellan Kvikkjokk och Änonjalme/Vaisaluokta i Lappland. Vandringen går genom Tarradalen, förbi Staloluokta sameviste samt sjöarna Vastenjaure och Virihaure i Padjelanta nationalpark och längs älven Vuojatädno till dess utlopp i Akkajaure.
Övernattningsstugor och enklare provianteringsmöjligheter finns utmed hela sträckan, som är relativt lättgången. Stugorna utanför nationalparken drivs av Svenska Turistföreningen medan stugorna i nationalparken förvaltas av områdets samer.
Här finns såväl båttaxi som helikoptertrafik och de 16 milen går att kortas ner genom att flyga till Staloluokta. STF rekommenderar att vandra leden på 9-10 dagar om man väljer att ta sig an hela (mellan Ritsem och Kvikkjokk)
Jag har inte på något sätt planerat det här äventyret ännu; jag vet bara att jag vill dit och springa. Helst vill jag kombinera det med helikoptertur. Utifrån mina tidigare erfarenheter av att springa långt i fjällen under många dagar – och springa långt i fjällen under enskilda dagar – så är halvmaratonsträckor den perfekta distansen för att hinna med allt man vill. Kanske att man kan sträcka sig upp mot 25-27 km också…
Så ikväll gräver jag ner mig i kartor och flikar på min skärm och researchar sommar och Padjelanta. Förresten, dagens tips får bli att ladda ner Fjällkartan app för att på ett smart sätt direkt i skärmen kunna se hur lång diverse sträckor är genom att bara dra med fingret på kartan.
Kari som skriver bloggen För skojs skull har skrivit en del om Padjelanta för den som är nyfiken. Här är några länkar till hennes inlägg:
Dag 13 på Gröna bandet: Ritsem – Låddejåkkostugan >>
Dag 14 på Gröna bandet: Låddejåkko – Staloluokta >>
Har du vandrat eller sprungit eller bloggat om Padjelanta? Länka gärna! Eller ge mig alla tips du har!
Här är några bilder från Kunsgleden som vi sprang delar av i somras. Hela inlägget går att läsa här >> men bilderna strular lite på grund av en import av gammalt material från min tidigare blogg som vi jobbar med just nu.
25 kommentarer
Åhh, det här följer jag med spänning! Vill också springa i fjällen i sommar. Och/eller vandra … Har du klurat vidare?
inte än, men snart så!
Kontakta Håkan Hjort och Annika Berggren. De har med stor sannolikhet den bästa rutten för löpning i Padjelanta!
Älskar tydliga tips. Tack!
Låter som en drömgrej ju! Å planeringen är ju så himla kul den med, ser fram emot en stor inspirationsdos!
Ja ??
Du fortsätter göra mig så glad! Nån gång har du länkat till Máret Sofia Jannoks musik, en annan gång Care of Gerd och nu ska du komma till oss! Så sjukt roligt att läsa. Jag hör till Tuorpon sameby och det är bland annat betesmarkerna för våra renar du planerar att springa igenom. 🙂 Sommartid bor jag i Stalo(luokta) och jag går Badjelanndaleden, eller motsvarande sträcka utanför leden (andra stigar/färdvägar) flera gånger per år sen jag var barn och älskar varje steg av den och får aldrig nog. En bonusfakta är att det var min morfar som drog upp själva leden. Hör av dig om du har frågor eller funderingar när du börjar planera resan så hjälper jag. Välkommen norrut!
WOW! Vad glad jag blir att få en kommentar från dig – jag hör gärna av mig när jag börjat planera lite mer detaljerat!
För många år sedan var jag och några vänner på vandring i Sarek nationalpark. Inte efter led utan en planerad tur med karta och kompass. Vi nådde dock inte vårt mål utan var tvungen vända efter några dagar på grund av storm och snöoväder. Vattennivåerna blev oöverstigliga. I augusti. Känns som att jag borde göra om det äventyret någon dag. Det känns ofullbordat. Hur som haver är det näst intill obeskrivligt vackert där. Du kommer garanterat att älska trakterna! Go for it!
Åh, längtar redan!
Det går ett rykte om en jättefin omärkt stig på andra sidan floden (ett par mil norr om Kvikkjokk), jag är så nyfiken på den att jag nästan måste åka tillbaka och utforska! Just där (kanske andra dagsetappen för vandrare) är det stökig och tråkig terräng och ryktet är att samerna valt att dra leden där för att få vara i fred på den fina sidan…
åh. måste utforskas! vet att du skrev om en bit väldigt trist terräng!
Suck, jag blir less på såna där kommentarer. “för att få vara i fred på den fina sidan….” Var är respekten för den livsstil och det yrke som Kari egentligen skriver om? För “samer” som folkgrupp är inte de som har intresse i att dra Badjelanndaleden på en viss sida Darraädno (älven som omnämns). Däremot är det vi boende i området som har gått upp stigarna och visat vägarna som är också för andra att färdas i dessa marker.
För oss renskötare verksamma i området har Badjelannda fantastiska sommar- och vårbetesmarker för renarna. Men vi värderar inte markerna utifrån vilken sida av en älv som är “fin” att gå eller rasta på, utan hur renen kan använda markerna och hur framkomlig den är i arbetet.
Badjelannda är vackert och en nationalpark värd att besöka en gång eller tio för ditresande. Ett sånt besök betyder också ett besök i vår vardag och vår arbetsplats. Vårt sätt att läsa av markerna och använda dem skiljer sig rätt stort från besökande vandrares – och jag tänker att det måste ju vara en drömsituation för er som är utanför att ta chansen att lära om det när ni rör er i våra marker!
Nej, skippa de halvbittra kommentarerna om “samer” och visa respekt för dem ni väljer besöka. Försök tänka er in i vad för vardag ni gästar, och det blir säkert genast mer spänande att försöka förstå varför och hur saker hänger ihop.
Och hör av dig om du vill ha tips på alternativa stigar längs efter Darraädno nästa gång du kommer till oss Kari! Vi har massor av färdvägar, en del väl synliga stigar och andra som kräver lite mer av den som ska färdas. Men ingen av dem håller vi hemlig. Hela poängen för oss är ju att ta oss fram på markerna för att kunna arbeta med renarna. 🙂
Jag och min pojkvän gick Padjelantaleden i somras. Kolla in vårt blogginlägg på
http://skogtok.blogspot.se/2017/07/padjelantaleden.html
oooh tack måste spana in!
Men hallå hur kommer det sig att den ynkliga bilden på tandborstningen bara måste lyftas igen?!
för att den andra svarvtvita bilden på dig var värre!! du vet vilken jag menar… ?
Haha, finns många härliga bilder från dagarna – med både brödätning och bad. En gång i tiden fick man iaf höra att man vara photogenic. En gång i tiden..
du blir fin på bild nu med! bara på ett annat sätt! 😀
Jag har vandrat från Vaisa via kutjaure och ner till Akka å Vaisa igen. Sen har jag även vandrar från Sourva till Kvikkjokk. Den senare var of trail så mycket klurig terräng. Men fantastisk natur. Jag skulle rekommendera att göra turen i slutet av aug början på sep för att slippa myggen. Uppvuxen i Porjus så lite som hemma ? hopps du får en fantastisk tur.
åh vilka bra tips! tusen tack!!!
Ååååh, härligheten i att planera sommaräventyr! Och ändå älska att det är vinter. Lovelovelove it!
Börjar förresten få Sara-abstinens. Puss på dig!
ja men jaaaa. ska du haka eller? :-p
Kika in på min story om vår fjällöpning i Padjelanta i somras för inspo och tips ❤
https://petraahl.com/2017/11/11/fjallopning-i-padjelanta/
åh TACK!! ska in och inspireras!