Åre har bjudit på gråväder ända sedan bloggarna åkte härifrån i någon form av protest mot att vi var tvungen att avsluta det som var så roligt. Jag och Katrin hade planer på en tur till Suljätten på skidor idag men vi valde att stanna halvvägs, vid Lillvallen, och gick dit till fots istället. Suljätten är ett av mina absolut bästa vandringsleder på sommaren – som dessutom är fin att springa – men jag har ännu inte kommit dit vintertid trots två försök. Såhär vacker är utsikten från toppen!
Suljätten är en bergstopp på 845 meter över havet och höjer sig i en annorlunda form ovan trädtopparna. Du hittar hit genom att köra mot Kall och förbi Konäs på väg 336. Sveriges vackraste baksida brukar man säga om de här bygderna eftersom man ser baksidan av Åreskutan. Här är fantastiskt fint att cykla landsväg på sommaren – och du kan också rida Haflinger i Krok.
Jag och Katrin parkerade längs vägen vid skylten som visar upp mot Suljätten och Lillvallen. Vi gick i snö med spår från älg och annat småvilt och efter en kilometer eller två kom vi till Lillvallen som är en gammal fäbodvall.
Vi hade med ved i ryggsäckarna och gjorde upp en eld som tog sig fint även om den var svårflirtad. Kommer ni ihåg när jag skrev detta inlägg om eld? Jag har fått så mycket mer eld i mitt liv så ni anar inte – intentioner är bra grejer alltså!
Katrin är den mest fenomenala utomhuskocken jag känner till. Som den här gången i sensomras när vi åt wraps på Åreskutan! Hon bjuder alltid på spännande smaker och idag stekte hon på halloumi från Skärvången på sitt Trangiakök – och kokade couscous och svängde ihop en god sås med salami och grönsaker. Avslutningsvis drack vi varm choklad medan mörkret sänkte sig över oss.
21 kommentarer
Wow känsla, vi fick feeling att gå upp på Suljätten i påsk!
Funkar det att gå upp med turskidor? Är det brant så det behövs stighudar?
Hej, ja slutet är brant! Aldrig varit där på vintern så vet inte hur det ser ut med snö och om det kanske är bortblåst ändå på toppen/de branta partierna så att det funkar att knäppa av sig skidorna och gå sista biten där det är som brantast. Ni får testa och rapportera! Spontant skulle jag säga stighudar! Kanske att snöskor också funkar faktiskt.
Mat och eld utomhus, det är något alldeles speciellt! Och så den där osten från skärvången.
Jag gillar verkligen sådana här inlägg ifrån dig, det ger så mycket inspiration till framtida små äventyr. Suljätten har jag inte besökt, inte heller Lillvallen men är nu uppskrivet på listan om utflykter framöver:-)
Ja, upplev Suljätten! Det är inte jättelångt men ett vardagsäventyr för er! 🙂
Det här inlägget var PRECIS vad jag behövde få ta del av idag. Tack för att du delar med dig av så vackra vyer, Sara <3
Tack Sandra för fina ord
Åh! Så himla härligt 🙂
Åhhh, så mysigt! Jag & kära maken har haft en underbart solig helg i Säfsen med skidåkning, som dock resulterade i svårt skavda hälar av de nya pjäxorna. Ska reklamera imorgon, då kappan skaver sönder efter bara några kilometer.. och har gjort så “alla” 5 gångerna som jag hunnit använt dom… Måste vara nåt fel…:(
Ha det gott, kram Kate
Åh nej, inte kul med skavsår!!
Härlig dag och härliga bilder!! Tack!
och SÅ bra mat!
Åh vad härligt mysiga vinterbilder. Häruppe i Luleå har vi inte så mycket att klättra i, dock tillräckligt med snö att pulsa i.
snö duger gott till det mesta! 🙂
Åre saknar oss lika mycket som vi saknar Åre alltså!!
Att laga mat ute är så enastående, det är lite extra på något vis.
Jag fick en vildmarkspanna före jul, en kolbullepanna som jag kallar den. Det var så att jag var till en butik som säljer yrkeskläder och profilprodukter och jag skulle titta på julklappar till våra medarbetare och såg kolbullepannan och sa att den vill jag ha. Då jag känner ägarna till butiken så kom ena ägaren fram och sa att “Vad ska man ha den till? Man kan ju inte använda den hemma med det där långa handtaget” och jag fick skratta gott och beskriva vad den var till för. BRA sa han, någon som vet vad den är till.. ta den, du får den av oss i julklapp :-)). Så.. en ny fin panna står och väntar på nästa utflykt till skogen.
Kram Ulrica
vilken fin julklapp! den måste du ju brassa kolbullar i snart. jag har aldrig ätit kolbullar så jag ser fram emot att läsa om det hos dig! 🙂
Ser så himla fantastiskt ut. Bara massor av harmoni och natur!
Tack för att du delar med dig.
sverige är fantastiskt!! 🙂
Det är nåt speciellt med att laga mat ute! Smakar alltid extra gott!
verkligen, man äter den med många sinnen!
Vilken urmysig dag!
jaaaaa – trots gråväder!! 😀