Många av er kanske minns att denna blogg började som träningsblogg för 19 år och 11 månader sedan. Om du varit med sedan starten är jag imponerad. Lika imponerad över att jag hängt i och hängt med många av de konton som jag själv följt i mer än ett decennium.
Då, för nästan 20 år sedan, var det enkelt att träna mycket. Återhämtningen skötte sig självt under de få timmarna mellan morgonpasset och kvällspasset. Som +40 är det annorlunda. Jag var till gymmet igår och körde ett ganska “enkelt” pass.
Benböj: 3 set, 10 reps. 50 kg inklusive stång. Tyckte inte att det kändes så väldigt tungt men har jordens träningsvärk idag. Kommer förmodligen sitta i till tisdag. Jag känner mig svag. Var tvungen att skicka ett sms till min starkaste träningskompis som har koll på siffrorna och fråga var på skalan jag ligger egentligen.
Sedan gjorde jag sneda utfall och pressar och avslutade med en coreövning. Ett högst normalt träningspass med runt 75% i overall effort. Idag kvider jag. Mina ben!

I april är det nio år sedan min ryggoperation och eftersom det är det bästa jag gjort i livet, och dessutom gillar att fira så vill jag fira hela april med träning med intention varannan dag i april.
Här kan du läsa mer om min ryggoperation för spinal stenos.


Jag vet exakt hur det kändes att gå min första topptur upp på ett fjäll förra året. Det var i oktober och det var min enda tur upp på ett fjäll den sommaren eftersom en bråkig hälsena satt stopp för alla promenader i uppförsbacke. För att inte tala om löpning. Min kondition var usel, då i oktober. Vi gick en hike upp till en topp jag klassar som enkel. Men den kändes inte enkel då. Den känslan vill jag inte ha igen. Jag vill ha starka fjällben som kan nöta långa uppförsbackar på cykel.

Eftersom jag vet vad jag behöver göra så är det bara att göra det. April blir en träningsmånad!







