Från dagboken & vår roadtrip till Chablis

Från Mosel är det inte så långt till Chablis. Och mellan Chablis och Champagne är det ännu mer olångt. Så med den vetskapen tog vi oss an Chablis på vår resa till Champagne. Första delen av vår roadtrip till Mosel kan du läsa här. En måndag sent i maj vände vi blad från de tyska branta sluttningarna och körde genom Luxemburg mot Frankrike och passerade vägtullar för 25 euro längs vägen.

Luxemburg var måndagshetsigt medan de franska motorvägarna betedde sig mer lugnt och avslappnat med betydligt mindre trafik. Utanför fönsterrutorna tog det franska jordbrukslandskapet över. Herre g vad oändligt stora åkrar det var överallt. Och vindsnurror. Åkrar och vindsnurror och åkrar och vindsnurror.

Vi lyssnade på poddar om Chablis vilket är vårt allra bästa sätt att tillbringa en roadtrip mot en ny vinregion på. Det finns i ärlighetens namn inte jättemånga bra vinpoddar, men Hemmasommelieren är en favorit. Dela en flaska med Petter och Alf är ok också.

I en pod, som jag inte gillade, beskrivs Chablis som en håla vilket jag tycker är en orättvis beskrivning. Chablis är förvisso litet, men fullt levande på sina få gator. Vi kör igenom betydligt många fler hålor till Chablis än vad Chablis är.

Uppkopplingen, ja själva internet, är för övrigt riktigt dåligt i Frankrike.

Vi kör och kör och när vi kört av motorvägen och betalat våra Euro så blir vägarna smalare och de första vinodlingarna passerar oss i farten. Ganska så snabbt passerar vi en bro över det viktiga vattnet som särskiljer vinodlingarnas ranking åt, med gran cru till höger (sett frän byn – har ej koll på väderstrecken). Men viktigare: vi ser en utseservering, vilket kanske inte låter så mycket för världen men denna uteservering är där alla samlas i början. Och som många återkommer till den tid de är här.

Huvudgatan genom Chablis är trafikerad på sitt lilla lantliga sätt och några hundra meter längre fram ser vi ett torg där vi parkerar vår pick up för de 36 timmar vi ska vara här. Några timmar senare är torget fullproppat med bilar och våra grannar består ett tag av Ferraris från Norge och ett annat tag av en pytteliten gammal Mini som vår bil kunnat rulla över som ett farthinder.

Vi hittar genast vår lägenhet vi hyrt och som ligger ett stenkast från parkeringen, och i förlängningen ett stenkast från det mesta i Chablis. Inför vår resan hit så har jag kollat både Booking och Airbnb men bokade genom det första pga lite billigare och jag gick på ”billigt boende” som krav inför resan. Billigt utan att vara dåligt, ska sägas.

Sedan gick vi direkt till den där uteserveringen där den snabbfotade manliga servitören verkade prata alla språk och med sin erfarenhet såg att vi var nya och sa ”welcome to Chablis” och hällde upp friskt, kalla droppar Chardonnay i våra glas.

Vi tog en liten tallrik ost också, till vår Chablis. Ost och Chablis 4ever, kände jag sedan. Ska för alltid dricka frisk Chablis till krämigt franska ostar.

Klockan var runt 17.30, eller kanske mer mot 18, när vi slog oss ner på den där uteserveringen som var lagom befolkad av andra människor från andra länder. Sent i maj är en riktigt bra tid för att roadtrippa Europa tycker jag. Ej trångt. Lagom varmt. Cirka 15-25 grader.

Till kvällen hade vi bokat bord på en bättre restaurang, likväl som vi gjort kvällen efter. Vi sparade in på boendet, men valde att spendera mer på maten. Au fil du zinc välkomnade oss klockan 19.30 med avsmakningsmeny och vi tänkte taktiskt och valde vinpaket till, som en provning genom Chablis och närliggande regioner. För vi började faktiskt med en champagne från Cöte des Bar först. Den var inte wow, men huvuddelen av övriga vinerna var det och vi hittade två favoritproducenter som jag genast började googla på. Den ena av dem, Domaine de L’enclos, besökte vi redan dagen efter och köpte en hel del vin från.

Chablis är perfekt för 24 timmar, men lite för litet för 36 timmar. I kommande inlägg om just vinresa till Chablis, ska jag berätta mer om varför det var lite ”svårt” att köpa vin här.

Tisdagen började långsamt för oss, vilket var skönt. En hel dag på samma plats innebar sovmorgon och långfrukost i lägenheten med franska baguette, tomater, tjockt skivad ost, franskt smör och franskt allting som kändes otroligt lyxigt. Minus croissanterna som jag – varje gång jag åker till Frankrike – tycker är godast från svenskt bageri.

Vid lunch begav vi oss ut på gatorna i byn och provade viner från Laroche, William Fevre, Domaine de l’enclos och en härlig dam i en bra vinhandel där vi hittade sådant vi fått rekommenderat oss plus lite annat. Sedan drack vi kaffe och åt glass på den där uteserveringen.

Till kvällen hade vi bord på Michelinrekommendationen Trois Burgereons och jag åt ostron och kanin och lite annat. Efteråt var vi ganska nöjda med Chablis och kommande dag körde vi vidare mot Cöte des Bar i Champagne, dryga timmen bort. Det är därför man säger att Chablis är lite som champagne, fast utan bubblor. Eller man och man, jag har hört det sägas.

I nästa inlägg kommer dagarna i Champagne. Vilket fortfarande är vår favoritregion att åka till när det kommer till vin.