21 juni 04.42 är det sommarsolstånd år 2025, vilket markerar att vi går mot mörkare tider. Jag har firat sommarsolståndet i många år, på olika sätt. Inte för att det blir mörkare, men för att det markerar årets ljusaste och längsta dag.
Vad är sommarsolståndet?
Det korta svaret: sommarsolståndet är när ljuset stannar upp ett ögonblick.
Sommarsolståndet infaller runt den 20–21 juni varje år, och det är då norra halvklotet (där vi i Sverige bor) lutar som mest mot solen. Det är den tidpunkt då solen står som högst mitt på dagen och ger oss årets längsta dag – och kortaste natt.
Det är inte så att jorden står stilla, förstås. Vi snurrar som vanligt runt solen, men jordens lutning gör att just den här dagen får vi som mest ljus. Efter sommarsolståndet börjar dagarna så sakta bli kortare igen, även om vi knappt märker det på en gång. Men det är där det vänder.
Och kanske är det just det som är det fina: att stå mitt i allt det ljusa, mitt i början av något nytt, och veta att tiden alltid rör sig. Allt har sin rytm. Sin tid. Jag tycker om att fira denna dag, det är ett sätt att låta ljuset landa och skänka tankar till det som hela tiden pågår.
Förra årets sommarsolstånd var kylslaget, så jag bjöd in till att fira med värme och bjöd vänner på bål och bastu och en ceremoni som samlade våra intentioner för kommande halvår innan ljuset vänder på nytt.
För många år sedan brukade jag springa en sväng runt midnatt. Ibland för att det faktiska sommarsolståndet inträffade just då. Men ofta för att det är den ljusaste natten.
Kanske kommer alltsammans från alla mina somrar på Tjörnekalv på Västkusten, och minnena från just denna tid. Någon gång var vi upp på en bergstopp sent på kvällen, och uppmärksammade årets ljusaste natt. Fascinationen började då, och vanan att hylla tidpunkten med förundran.
Två tidigare bilder från firandet av sommarsolståndet, 2012 och 2016. 2012 är från när jag bodde i Halmstad. Vilken skillnad jämfört med ljuset här i fjällen!
