Det svåra med att leva i en relation där vardagen delas, är att en bit av en själv suddas ut till förmån för det gemensamma. Det görs avkall lite här och var. Sådant som kanske inte är så uppenbart jätteviktigt, men som ändå hade tillfört värde i mitt liv på egen hand. För då och där i stunden, så finns det något annat jag uppskattar lite mer. Det innebär att jag gör val som prioriterar det som är vi när vi är två är hemma, medan när jag är själv gör val som prioriterar det som är jag.
För mig blir allt det här så tydligt eftersom vi lever ett regelbundet liv med frånvaro av varandra. Min kille jobbar borta i 14 dagar och är sedan “ledig” hemma i 28 dagar. Såhär ser skillnaden ut när vi är med varandra, och när vi är från varandra:
Saker jag väljer för vår skull:
Sena middagar med min kille, för han kommer hem sent från jobbet och han tycker om att laga mat som tar tid.
Filmkvällar i soffan, för han har haft en arbetsdag som är fysisk medan jag, well, inte haft det.
Vissa ekonomiska grejer, för han är generös mot alla i sin omgivning.
Saker jag väljer för min skull:
Att gå och lägga mig tidigt för att vakna utvilad morgonen därpå.
Snabba middagar för jag lägger inte så mycket vikt vid det när jag är solokvist.
Träning på gym blir enklare för alternativet att vara själv hemma, finns i överflöd.

När jag är själv hemma så har jag lättare att leva i hälsosam harmoni, för jag har inget annat än mig själv, mitt jobb och min hund att ta hänsyn till. När min kille kommer hem gör jag andra prioriteringar, för jag sätter oss före allt annat. Det där behöver jag se upp med. Jag behöver komma ihåg att fatta beslut för mig – också.
Jag sa till honom att från och med nu så kollar vi bara film två gånger i veckan, för jag behöver gå och lägga mig tidigare. Filmkvällar slutar med att klockan blir över 23 innan jag somnar. Nästan midnatt rätt ofta.
Någon gång runt midnatt så tänkte jag också att jag själv skulle laga middag på vardagarna eftersom jag är expert på att “blanda mat”, typ göra en varm sallad, som går väldigt snabbt. Ett löfte jag glömt bort, tills nu.
Jag behöver inkludera fler böcker i livet, det är ett mjukt sätt att avsluta dagen på. Och gärna en kvart yoga, så som jag gjorde igår kväll, innan jag går och lägger mig. Allt det där handlar om att vi inte kan sitta ihop och göra exakt samma saker varje kväll, vilket vi ofta gör. På ett sätt blir skiftjobbet en tankevurpa, för jag tänker att de där 28 lediga dagarna är de enda vi har. Men det kommer ju fler. Det går att göra olika saker: han kan få sitt och jag kan göra mitt. Ska komma ihåg det!


Saker jag mår bra av som jag gör när jag är själv, som jag ska komma ihåg att prioritera:
Journaling
Långa morgonpromenader före jobbet
Lugn tid före jobbet (känslan av en lång morgon)
Vaknar tidigt
Går och lägger mig tidigt
Tränar på gym
Yoga
Saker vi mår bra av, som vi ska komma ihåg att prioritera:
Träna på gym
Gå och lägga oss tidigare
Jag lagar middag några dagar i veckan, så att vi kan äta tidigare
2 kommentarer
Jag har en teori om att de allra flesta prioriterar tillsammans på tok för mycket vilket gör att man inte håller som par i längden. Man måste, även ihop med någon, prioritera sig själv och det man mår bra av. Men det är svårt. Jag tycker det är klurigt när hela familjen ska vara ledig, det omkullkastar liksom mina vanor och rutiner och jag skyller det gärna på mannen och barnet när det snarare är så att det är jag som prioriterar fel eller inte riktigt unnar mig det jag behöver för att, eh, ja, jag vet inte riktigt varför. Men vi övar oss på det! Jag är ju hemma väldigt mycket eftersom jag jobbar hemifrån och när vi väl är lediga vill jag iväg och de andra vara hemma, det blir också en balansgång.
P.S. Du är för jäkla snygg i kombon flanellskjorta och läppstift! 😍
Har TYP levt så under de senaste åren, fast vi bor under samma tak. När jag är och jobbar i padelhallen är T hemma med kidsen, och tvärtom. Vi går omlott! Gäller verkligen att prioritera den gemensamma tiden då. Är iofs oerhört trött på det upplägget – gillar det inte alls. Dags att göra något åt det i år.
Bra grej att du skriver upp grejer att prioritera, då är det lättare att agera!