Jag sitter i mitt hyrda Airbnb-hus med alla cykelkläder på tork i bastun. Anteckningsböckerna ligger utspridda på bordet, en tom pizzakartong står vid ytterdörren och en bit in i korridoren står en slarvig resväska med förrymda kläder ovanpå.
Jag är i Idre Himmelfjäll på jobb. Och idag gjorde jag annat jobb, som inte alls har med Himmelfjäll att göra, och hann både springa på Nipfjället och cykla upp till en topp på kvällskvisten. Även om jag har så kallad egentid mest hela tiden i min vardag, så blir det liksom ännu mer egentid i ett hus som inte är mitt. Att kliva upp och jobba vid 8 och sitta till 12 för att sedan inte fortsätta, är skönt.
Tid för lunch innebar tid på fjäll. För den enda lunch jag hade “här hemma” var en yoghurt, ett äpple och så müsli. Fjället lockade mer. Det var grönt och frodigt och väldigt mycket whiteout:
Vi hade tur med vädret igår. Jag hade verkligen, verkligen beställt solsken och Dalarna ställde upp och levererade. Vi var hemma hos Frida Hansdotter och producerade material för Bra Hus, som varit hennes samarbetspartner under de år som hon byggt sitt fjällhus. För lite drygt ett år sedan var jag här och gjorde samma sak. Nej men snälla tiden går snabbt?
Såhär ser det ut hos Frida i alla fall. Hennes instagram hittar du här!
Igår kväll gick jag en långpromenad bland alla nybyggda timmerhus medan solnedgången sprakade mellan tallarna. Det var fint, och det kändes så långt från vardagen. Att få gå runt sådär en måndagskväll utan något särskilt att göra. Får man ens det?
Innan jag somnade läste jag några sidor i en bok. Det är ett fint sätt att bli trött på, var det någon som nyss skrev i en bok. Och jag håller med.
När jag vaknade imorse började jag jobba nästan på en gång. Rakt upp ur sängen rätt in i datorn typ. Hade glömt att köpa kaffe. Eller, hade medvetet valt att inte köpa kaffe eftersom det är så mycket jox för nästan ingenting under mina 2 dygn här. Det som stod i kylen var verkligen bara en yoghurt och ett paket hallon. En sorglig syn, jag vet. Därav pizzakartongen ikväll för jag kunde inte med att äta yoghurt och musli till middag, frukost, lunch, middag och så frukost igen.
Här satt jag och jobbade idag i varje fall:
Och så cyklingen då. För när jag hade suttit och jobbat mellan 13.30-18 så blev jag lite rastlös igen. Cykla, inte cykla, cykla, inte cykla, snurrade tankarna. Men vad skulle jag göra istället? Knalla grusväg igen? Nä, det hade blivit för tråkigt. Så jag lastade cykeln och körde iväg. Lastade av cykeln och kände första regndropparna mot händerna. Började trampa. Kom upp till toppen 165 slag i minuten senare och hade noll utsikt. Rullade nedför flowiga kurvor och åkte sedan och köpte pizza.
Och nu är det dags igen att läsa den där boken. Den sista skvätten yoghurt finns kvar i kylen till imorgon, och jag hoppas på en kaffe to go någonstans längs vägen.
Imorgon ska jag en liten omväg innan jag stannar till hos Lina Skandevall i Tänndalen och sedan blir det några nätter på detta otroliga ställe!
1 kommentar
Hej, vad härligt!