Storlien lockar med fina fjäll, vackra vatten och stigar som snabbt tar dig upp på kalfjället. Jag gick Blomsterstigen för några år sedan och igår var det dags igen; att gå en hike från parkeringen alldeles intill järnvägsstationen upp förbi alla utställda bänkar och upp till Vindarnas tempel. Här uppe ser man långt vid en klar dag. Utsikten mot Sylarna, Blåhammarfjället, Snasahögarna och alla norska fjäll är mäktig.
Från Vindarnas Tempel kan man vika av och gå mot Ernstkumlet på väg ner tillbaka igen, men vi ville ha mer. Så vi fortsatte leden mot Skurdalssjön och Skurdalsporten, Lena Flatens fantastiska stuga på fjället alldeles på riksgränsen mellan Sverige och Norge. 2015 skrev jag såhär om Skurdalsporten. Gulligt ändå. Kretslopphuset har jag återfunnit flera gånger denna sommar efter en vilande relation under några år, och Lena Flatens Flamman är fortsatt en favorit – och Storlienbua förstås som jag varit till flera gånger. Storlien är kung (ja, klicka på länken för tips).
Vi hade tur med vädret hela dagen. Någonstans under turen skulle det komma en åskskur, det visste vi. Dramatiska moln på himlen gav krydda till upplevelsen och när vi närmade oss Skurdalssjön kom molnet ifatt oss och gav oss skugga ett tag. Men regnet kom inte förrän vi skulle äta vår smörgås och tog skydd bakom en vägg. Där satt vi och hade det kungligt medan regnet drog över.
På bilden nedan ser du Vindarnas Tempel på toppen av Skurdalshöjden, 842 meter över havet. På väg ner mot Skurdalssjön syns också Åhlénstugan som har nödtelefon.
Vid Skurdalsporten finns flera andra hus och byggnader. Hytter som alla ligger på den norska sidan. Det är liv i dessa fjällen, med små båtar i sjön och mänsklig aktivitet. Stigarna är fina och vältrampade och vidderna fantastiska.
Blomsterstigen är runt 7 km om man går rundan förbi Ernstkumlet. Forstätter du till tur och retur till Skurdalsporten blir det runt 15 km. Från Skurdalsporten fortsätter leden in på den norska sidan och du kan gå ner mot Teveldalen eller fortsätta längs riksgränsen norrut.