Det skimrar alltid över julafton tycker jag men ända sedan årets början har jag haft en önskan om att fira jul själv. Varför? Det finns en inre längtan om det. Det är dagen före julafton och jag har ännu inte bestämt mig fullt ut. Och nu är det lite irriterande att jag spenderat så mycket tankekraft att fundera på var jag ska fira jul, istället för att bestämma mig och ägna tankarna åt annat.
Om jag firar jul själv här hemma i Åre så vaknar jag på julaftons morgon med Hazel bredvid mig och jag vet inte vad klockan är. Förmodligen någon gång mellan 7 och 8. Det vet jag utan att ens kolla klockan. Ljuset där ute avslöjar sig.
Jag ligger kvar i sängen ett tag. Funderar på hur allting känns. Går ut med Hazel på en promenad. Förmodligen lite längre än vanligt. Tänker snälla och varma tankar om allt jag har i livet och alla runt omkring mig som inte är där just nu.
När jag kommer hem äter jag risgrynsgröt som jag gjort kvällen innan. Jag har tinat pappas äppelmos från frysen. Kanske är just denna del lite tråkig. Frukosten på julafton är min bästa tidpunkt på dagen när jag är med andra, men det är inte så festligt att äta mat själv?
Mina turskidor ligger redan i bilen och jag kör mot fjället när solen står som högst på dagen. Vilket fjäll vet jag inte riktigt än, men det blir nog bra. Det ska blåsa lite, men prognosen lovar solglimt. Det gör hur som helst inget om jag blir lite kall, för efter en timme eller två så åker vi hem och eldar i kaminen. Kanske har jag med en termos med något varmt på turen. Kanske tar jag paus någonstans och kanske är det i ett vindskydd, om jag råkar passera på skidorna.
Jag läser bok när jag kommer hem. Jag har så väldigt många böcker som väntar på mig. Alla intressanta. Och jag har verkligen längtat efter ett jullov tillsammans med mina böcker. Det blir mörkt där ute när klockan är strax efter 15 men det finns inget i mitt område som berättar vad världen gör. I lägenheten inne i Åre by kunde jag höra på ljudet vad klockan var. Det kändes hemtrevligt på ett sätt, men här i huset är världen mer min egen.
När eftermiddagen övergår i kväll skivar jag upp julskinka och lägger på mackan. Du vet att julskinka och äppelmos är fantastiskt va? Ännu bättre är leverpastej och äppelmos.
Det kan bli mysigt att fira jul själv. Och jag antar att det kan bli mysigt just för att det är självvalt. Att jag inte måste fira såhär. Vi får se hur det blir.
6 kommentarer
Jag har firat både jul och nyår själv ibland, för jag har liksom haft lust med det. Det har varit mysigt, utom möjligen den gången jag låg i min lägenhet i London och hade feber och var ensammast i världen, men då var det ju inte självvalt. Hoppas du fick en fin julafton!
men näää, feber är sällan mysigt och peppigt
hoppas att du njöt av din jul 😀
tack fina du, blir så glad av din omtanke
I år har jag också självvald självsamhet på julafton. Det är en njutning – men kanske för att det också finns massa tid med familj och pojkvän andra dagar. Nu ska jag snart iväg och träna, och sen har jag planerat massa god mat! Kanske lägga pussel, sortera om i skafferiet, drömma och planera för 2023? Oavsett blir det en fin dag.
mysigt, hoppas att det blev precis så som du tänkt dig