Gravel i Åre

Du tränade mycket och länge igår och det har påverkat sömnkvaliteten. Min Garmin Venu Plus pratar med mig. Och jag känner mig överkörd av ett tåg. 30 km gravel i Åre är inte som 30 km gravel på andra ställen. Jag var bara ute i drygt en timme, ja kanske 1.20 också, men den tiden kändes. I hjärtat. Med en maxpuls på 182 slag under passet och ett snitt på drygt 152 och med kvällsolen framför mig och Åreskutan som tornade upp sig som skattkistan vid en regnbåge. Satans så fint.

Jag har inte cyklat så mycket gravel i Åre om jag ska vara ärlig. Ändå är jag en hängiven gravelcyklist. Eller cyklocross som jag kallade det 2014 när jag köpte min första cyklocross. Jag cyklar fortfarande på en cyklocross rent tekniskt, men vi kallar det gravel va? Gravel fanns inte som begrepp då. Ja, grusvägscykling alltså.

Jag cyklade grusväg förra året men vägen var nygrusad med stenkross och jag studsade runt och hade det inte alls trevligt. Det var bättre igår. Ja när du läser det här är det i förrgår. Kolla bara:

Jag älskar att cykla gravel. Grusväg. Det är tomt och slitigt och sega motlut. Ibland går det utför och då går det så fort så man knappt hinner tänka på det. Det är alldeles perfekt om du frågar mig. Inte behöver jag cykla särskilt länge för att bli trött heller. Det verkar som att grusvägar kommer med automatiska uppförsbackar? Så är det också när jag cyklar hemma i Hälsingland. Fast här i Åre är de fler och längre.

De som är hårda och vill ingjuta respekt cyklar gravel runt Kallsjön. Helst från Åre torg för maximalt antal höjdmeter. Vänstersväng vid Björnänge och upp mot Björnen och visst är den första milen asfalt men sedan när du passerat Åre Sadeln väntar grusvägen mot Huså. På Husåsidan av Kallsjön är det grusväg och på Kallsidan av Kallsjön är det asfalt och magiska vyer mot Åreskutans baksida. Här brukade jag cykla landsvägscykel innan jag sålde den till förmån för mer damm och lera, grusväg och stigar.

Jag har inte cyklat runt Kallsjön än. Men om jag skulle göra det skulle jag parkera någonstans vid Kallsjön och nöja mig med milen runt sjön. Alltså alla milen, inte enstaka milen. Förstod att det där kunde missuppfattas.

Det kommer bli mer gravelcykling i Åre. Det finns så många grusvägar att upptäcka. Men kom ihåg att du cyklar på lånad mark om du ska cykla grusväg. Ofta är det vägar som finansieras privat och inte statligt. Visa respekt. Ofta möter du ryttare eller jägare här. Kanske är de rentav de som äger marken du lånar. Allemansvett. Vett alltså. Inte svett. Det är bara din svett.

Jag vet inte vad min klocka vill säga mig riktigt. Ska jag undvika att överanstränga mig i framtiden. Vad är framtiden? Är det imorgon eller för all framtid?