Idag för ett år sedan lade vi första budet på det som senare skulle komma att bli vårt hem i Åre. Mitt första hus i livet. Ja, min killes med. Det är lika stort idag som det var då, och jag tänkte att jag skulle ta dig med på hur det var då. Den dagen i början på maj 2021.
Jag var inte i Åre alls. Däremot kollade jag hela tiden hus på Hemnet. Vi hade letat så himla länge. Vunnit en budgivning på en okej villa ovanför E14 men förlorat huset ändå pga säljaren insåg att en hantverkarbekant också var med i budgivningen. 10 minuter innan vi skulle skriva ringde mäklaren för att berätta att det inte skulle bli vårt. Där och då var vi besvikna. Såklart. Vi hade varit på visning, omvisning, tagit dit hantverkare för second opinion, klartgjort med bank, flyttat in i huvudet… ja du fattar.
Men såhär efteråt var det lika bra att det inte blev vårt. För detta är vad som blev vårt istället:
Jag hade inte tänkt skicka min kille på visning till det lilla bruna huset vid Brattlandsströmmen men så gjorde jag det ändå för min mamma sa att man kan ju alltid kolla.
Han var inte så imponerad. Jag såg knappt huset för det var så mycket saker, sa han. Och utifrån prospektet förstår jag vad han menar. På bilderna i prospektet syns faktiskt en pizza i ugnen också. Det var nog bra att jag aldrig hade chansen att gå på visning.
Några veckor tidigare hade vi varit på visning på ett hus som var ett komplett ruckel men som hade stora fönster som charmade. Huset gick upp 100% på bud och landade på tre miljoner. Där omkring den summan på tre eller fyra miljoner hade vi tänkt att vi också skulle köpa ett hus.
Jag hade inte tänkt lägga bud på det lilla bruna huset vid Brattlandsströmmen men min mamma sa att man kan ju alltid lägga bud under utgångspriset. Så jag gjorde det. Jag satt på färjan över till Gotland och hade dålig täckning men någonstans när wifi-täckningen kom tillbaka lade jag första budet för att få till svar att säljarna inte ville godta det som ett officiellt bud. Men det betydde i alla fall att budgivningen var igång. Jag har aldrig fattat det där med att avvakta budgivning. Varför då?
Min kille och jag hade sagt att helst ville vi ha ett hus, eller en tomt, som låg nära älven men med utsikt över fjäll. Och så helst gott om avstånd till grannar.
Inte visste väl jag att det skulle bli precis så den 13 maj när jag cyklade gravel på Gotland och var några kilometer från Bungenäs. Mäklaren ringde och jag bromsade. Svarade med hjälm och cykelhandskar på. Säljarna hade godtagit vårt slutgiltiga bud eftersom ingen annan velat lägga högre. Ungefär såhär såg det ut i mitt liv dessa dagar. Sista bilden är mms:et från min kille om utsikten i Åre från huset vi inte visste snart skulle bli vårt.
Så overkligt. Och av det följde ännu en natt då jag inte kunde sova. Jag var så uppe i varv.
Budgivningen slutade ungefär 10% över utgångspris vilket är lite för att vara Åre. Frågar du mig så beror det på tre saker: 1. Huset var högt värderat från början 2. Husets absoluta största USP syntes inte i prospektet: UTSIKTEN! Både utsikten mot Åreskutan och utsikten mot Renfjället var icke-existerande i prospektet och på bilderna på webben. 3. Huset såldes i maj. I maj lämnar alla Åre. Inte ens vi var kvar. Så snart jag kom hem till Åre igen gick vi runt i skogarna runt huset och tjuvkikade.
Priset på huset drog över vår budget så vi sålde vår investering i Järvsö som vi egentligen tänkt ha kvar för framtida avkastning. Att ha hus kostar pengar. Man ska ha koll på pantbrev och lagfart och grejer. Och snöslunga, skottkärra, andra relevanta prylar och allt vad det är!
Vi fick tillträde till huset den 2 juli och det första vi gjorde var att riva ut köket och väggen i sovrummet. Jag ville ha ett luftigt kök och ett stort sovrum med sängen mitt i rummet med utsikt mot fjäll och norrsken. Resten av huset målade vi. Jag minns att jag stod svettig i 30 graders värme och gjorde strykning på strykning och lyssnade på alla poddar som fanns medan min kille jobbade i Norge.
Det som syns på bilderna nedan är tre bilderna från juni innan vi egentligen fått tillträde, och så en hel del under resans gång i vardagsrummet som vi målat om, köket som vi rivit och byggt upp från början och så vardagsrummet där vi rev en vägg. Inser nu att jag nog ska göra inlägg rum för rum också!
Är vi klar såhär ett år efter vi vann budgivningen? Nej verkligen inte. Men vi är på god väg. Och när jag kikar på bilderna från prospektet så har vi ändå kommit långt. Tanken är att inte göra för mycket. Vi har stora planer och tänker bygga om huset helt så snart vi vet vad vi ska göra och så snart världen känns som en säkrare plats. Det vi gör nu är en snabbrenovering för att trivas under tiden. Men förhoppningsvis har vi gjort klart lite mer till nästa före-/efter-inlägg den 2 juli: inflyttningsdagen!
Här kan du läsa alla inläggen om Äventyrshuset!
4 kommentarer
Det är så otrooooligt roligt att se före-/efterbilder, det börjar bli dags för mig att lägga upp de sista stegen på mitt hus också 😛
Ni har gjort det så jäkla mysigt, fint och hemtrevligt. Love it!
jaaaaa!!!! mission för dig snarast!!
Mysigt att läsa om! Vi har just nästan köpt hus men drog oss ur pga hittade oklarheter. Så nu letar vi vidare o budar o är nervösa. Ibland kul, ibland finns absolut ingen enegi alls. Hoppas vi också snart får landa i eget hus.
det är en bergochdalbana!!