Ibland lägger jag upp en bild på en bok jag ofta plockar upp och läser en sida av. Jag får alltid minst sju DM:s på min Instagram. Vad är det för bok? 365 dagar – Sivertsdotter, har jag svarat så många gånger att det till och med finns i min autocorrect numer. Men egentligen heter boken “Ord för dagen – 365 texter för styrka & sinnesro”. Enligt Sofia Sivertsdotter är tanken med boken att ge dig tröst, hopp och inspiration att leva med en inre styrka och en tydlig riktning. “Du får dagliga, korta och lättillgängliga texter som ger dig några minuters eftertanke att ta med dig ut i vardagens brus” skriver hon.
Jag tycker om att läsa de där orden på morgonen. Nya ord för varje dag. En kort liten incheckning och påminnelse om att leva i den riktning som jag stakar ut. Inte i den riktning som Instagrams algoritm puttar mig.
Du har tidigare läst om övningen livshjulet hos mig. En övning för att stanna upp, tänka till och inse var du är – och framförallt var du är på väg. Eller var du inte är på väg.
Jag tänkte göra en incheckning här i bloggen, och lämnar det öppet för dig att göra detsamma. Klicka på länken i stycket ovan om du inte hört talas om livshjulet förut. Det är din början.
Kropp och själ
Jag ger mig själv en 7:a på en skala mellan 1-10 och känner att själen landar på 10 och kroppen på 6. Dagarna passerar, och jag med dem, utan inre oro eller något som skaver. Jag känner stor tacksamhet, ja till och med en låggradig och jämn lycka, över det som är här och nu. Det är ett ljuvt tillstånd med stor tillfredsställelse över den vardag jag är i och utan en överdriven längtan efter nästa grej. Det känns fint. Kroppen dock. Nej men jag vill nog inte bli äldre ändå. Jag kan stanna just där jag är nu, tack. Jag känner mig stark och är en tränande person, men trots det har jag svårt att få till det där som jag vet att vi behöver varje dag. Stegen, rörelsen, rörligheten. Jag känner mig lat. Jag ÄR lat. Utan att lägga någon värdering i det eller känna mig dålig så är lat just vad jag är.
Skoj och fritid
En klockren 8:a som egentligen är en 10:a men min utmaning är tiden. Jag gör mycket, upptäcker mycket, upplever mycket. Och ändå finns det så mycket mer jag aldrig hinner med. Därav 8:an. Men egentligen är det nog en 10:a ändå?
Pengar
Min ekonomi är stabil men eftersom vi är i en investeringstung fas i livet så räcker de ändå inte till. Tårtbiten pengar får därmed en 7:a i mitt livshjul. Jag har kvar mina pengar på börsen där alla röda siffror blivit mindre röda för året. Vi behöver plocka fram 2 miljoner någonstans för en investering på gården som kommer betala tillbaka sig i form av ekonomisk avkastning men pengarna ska likväl ut. Jag planerar att få ihop dem genom ett utökat bostadslån men ovissheten över höjda räntor påverkar såklart. Vi får se hur det blir med allt. Tills vidare avstår vi inte sådant vi annars köper och jag fortsätter att inte avgöra mina inköp i matbutiken utifrån pris. Jag väljer kvalitet och lokalproducerat i den mån jag kan och gör inget avkall på det.
Jobb
10 av 10 möjliga och jag tror att jag redan nu i april omsatt nästan lika mycket detta bokföringsår (vi har brutet räkenskapsår och april är den 8:e månaden på året) än föregående år vilket känns bra. Jag har 60 000 kr upp till hela föregående års omsättning. Trots det så funderar jag på hur det ska bli i höst eftersom en del av mina projekt är baserade på halvår. Jag inser att det är så det är men, jag tycker om att ha kontroll. Vill veta saker om framtiden som inte är spikade än. Jobbar på det.
Familj och kärlek
Ibland kramar jag min fästman och vill att tiden ska stanna och ibland skriker jag högt över honom inne i huvudet. Jag blir arg snabbt men ilskan upphör ännu snabbare och det är tack vare honom. Vi har snart varit förlovade i fem månader och även om jag tänker att den bästa tiden är nu så hoppas jag ändå att framtiden blir ännu bättre.
Vänskap
Jag har många fina vänner men måste ändå ge denna tårtbit en 7:a eftersom jag känner mig otillräcklig. Det känns som att jag aldrig har tid och jag förstår inte hur det kan komma sig för jag har inga barn och inget som jag upplever kräver min tid men ändå slår jag upp kalendern och tittar på dagar som är fullbokade. Har jag många vänner? Jag vet inte, allt är ju relativt till andra och jag vet inte hur andra har det. Och trots att jag upplever att tiden äter upp tiden så gick jag in i detta år med en önskan om att träffa fler människor varav vissa också blir vänner. Jag vill fortsätta träffa fler människor och lära mig mer om allting från nyfikna frågor, andras filtervärldar och sammanhang jag inte kan något om.
Bostad
Det är fortfarande helt sjukt att jag bor i ett hus och har en uppfart som rymmer många bilar så att vi både kan ha två snöskotrar, släp, skoterkälke, pickup, en avställd racingbil och en laddhybrid PLUS hantverksbuss och kompisars bilar här. Jag har en trädgård som förvisso ligger nerbäddad under en meter snö men ändå. En flaggstång. Och utsikt över älv och två fjäll. Och när det stormar och regnar samtidigt så droppar det på några ställen i huset men nu vet vi vad det är och att det är enkelt att fixa genom att putsa till skorstenen så vi har inte så mycket huvudvärk över det. Jag har inte heller huvudvärk över att det är ett skruttigt hus för det har trots allt stått här längre än de sammanlagda år som jag och min kille levt på jorden och vi har kommit överrens om att sluta mobba det. Vi ska inte kalla det för ett skrutthus. Ett hus som varken är rakt eller tätt. Det här är ett hus på en fantastisk bit mark med väldigt mycket frihet. Och vi fyller huset med värme, kärlek, liv och skratt. Det är ändå det som betyder något.
Ja, det är ett harmoniskt och framförallt jämnt livshjul som rullar framåt i livet. Jag är på en bra plats, jag är medveten om det. Men jag har inte bara hamnat här. Jag har ändå levt väldigt tight med personlig utveckling som ett av mina affärsben i företaget som vi jobbar väldigt aktivt med. Seasons of You, vilken grej alltså. Inte bara vad det blivit utan framförallt vad det gett mig.
