Vänskap är ett återkommande tema i mina sociala medier. Riktig vänskap är något av de svåraste som finns och det är helt självklart förstås. Alla olika stadier vi går igenom i livet bänder och tänjer vänskapen på många sätt varav en del är oundvikliga och en del självförvållade. Ofta tar vi vänskap för givet och ger den inte näring på det kärleksfulla sätt som vi gör med en partnerrelation. Vänskapen bara hänger med. Är inte det rätt konstigt egentligen?
Jag pratade om just vänskap i podden Ofiltrerat med PT-Fia så börja lyssna där om du är intresserad av ämnet.
Jag har också småduttat på tema vänskap i andra sammanhang och jag vet att vissa känner igen sig i mina funderingar medan andra inte gör det. För en del är vänskapsrelationer som smooth sailing medan partnerrelationer är the million dollar question. Det finns inget rätt eller fel, det finns bara olika. Men, relationer, oavsett vilken sort, är antingen under utveckling eller avveckling. Det finns inget däremellan.
Jag brukar ofta fråga min partner sådana här saker:
Vad var bäst med dagen? Varför då?
Vad vill du ha mer av kommande vecka?
Vad kan jag göra för dig kommande vecka för att du ska må så bra som möjligt?
(Vecka/dagen kan såklart bytas ut mot helg/semester/vad som helst)
Jag ställer frågorna för att dels vara en bättre partner i vår gemensamma relation, men också för att förstå. För bakom vresiga svar eller varma kramar så finns något som hänt som vi inte pratat om än. Allt det där vill jag förstå. Om annat utmanat min partner under dagen så är det inte rätt tillfälle att jag också gör det.
Det har inte slagit mig att jag ju kan fråga mina vänner ungefär samma sak. Ofta diskuterar vi utmaningar vi har i våra liv, ältar saker på härligt vänskapsvis och för det mesta återkommer vi till samma kärna som vi fastnar vid och som sätter ungefär samma krokben för oss i olika sammanhang. Vi vet ofta vad det är vi brottas med, men det är inte så himla enkelt att nysta i det där garntrasslet. Som vän kan det vara så att garnbollen kastas åt en lite hela tiden, men med olika infallsvinklar. Lite olika trassel. Men det är ändå alltid samma garn. Och det är ju för jävla enkelt att komma med goda råd. Oombedda råd. Men vad är det mottagaren egentligen behöver höra och mötas av? En mjuk axel att luta sig mot. Eller en spark i baken i rätt riktning för förändring?
Hur ska vi veta om vi aldrig frågar?
Så det har jag börjat göra nu. Ställt frågan rakt upp och ner i all sin enkelhet: hur kan jag vara en bra vän för dig?
Testa att göra det du med. Antingen utifrån specifika frågeställningar eller vänskapen i stort. Har du en vän som “ältar” sin relation? Som funderar på att stanna eller lämna. Eller som brottas med andra utmaningar i den. Vet du vad din vän behöver från dig? Ställ frågan!
Svaret kan bli en start till alla möjliga diskussioner. Ta nya riktningar. Och framförallt utveckla vänskapen.
4 kommentarer
Att outtröttligt fråga är att bry sig. Precis så är det 🙂
<3
Bara genom att du tänker så här så är du världens finaste vän. Jag uppskattar din vänskap så jäkla mycket. Tack för den och för dig! <3
fina du <3