Jag längtade efter att komma hem och i fredags gjorde vi precis det. Parkerade med släp på uppfarten till det hus som fortfarande känns ovant att kalla vårt. Öppnade dörren till det renoveringskaos jag inte längre ser eftersom jag vet vad vi planerar för sedan. Somnade i vår säng som står placerad med bästa läge mot norrsken, fjäll och skogsmys.
Att bo här är ljuvligt. Platsen är magisk och i det landskap som är just nu så är precis allting vackert. Till veckan väntas antingen en meter nysnö eller ett hav av regn, lite beroende på vad temperaturen landar på. Vi har tagit fram den snöslunga som ingick med husköpet och känner oss redo. Imorse gick vi en vinterpromenad på skogsvägarna häromkring, precis som jag längtat efter, och sedan åt vi långfrukost i köket med utsikt över Åreskutan.
På köksbordet har jag de långa ljusen från Åre Ljusfabrik och jag tror inte jag kan köpa andra ljus nu. Det är modellen Huså jag älskar extra mycket, och som jag blandar upp med Lunndörren och så några lyxiga Sylarna. Dessa känns otroligt vardagslyxiga! I vardagsrummet står vårt efterlängtade soffbord från Nordal som jag beställde i augusti och som äntligen kom fram efter lång leveranstid. Tyvärr var marmorskivan sprucken på grund av frakten och soffbordet kommer inte in på lagret igen förrän till våren men jag kände att bordet passar så bra här att jag inte kan skicka tillbaka det. Istället kommer vi lösa det praktiska med sprickan med hjälp av en svetsad platta undertill, så att vi har kvar detta bord tills ett helt bord kommer in på lagret igen.
Igår kväll bjöd vi över vänner på middag och det var både härligt och utmanande, precis när jag skulle börja sippa på fördrinken var jag tvungen att köra iväg till ICA och köpa säkringar. Huset lär oss hela tiden… vi bjöd på rårakor med löjrom, grillat kött med potatisgratäng på hasselbacksvis och så en dessert med mascarponecréme och rostad vit choklad. Klassiska smaker. Nästa gång blir det mer wild and crazy.
Nu är vi hemma i några dagar innan nästa äventyr väntar. Jag förstår knappt hur det kan se ut såhär i min kalender. Jag har för övrigt köpt en extra stor sådan i år. Den har storleken av ett A4-block och kommer bli perfekt när jag ska planera in projekttid i olika tidsslotter varje dag. Jag svänger runt ett antal projekt nu och behöver verktyg för att planera min tid. Min analoga kalender ger en bra översikt, sedan använder jag digitala verktyg djupare in i projekten. Tack vare den analoga kalendern kan jag också få översyn och sätt att prioritera min träning också. Jag får inte samma känsla i en digital kalender. Det är för lätt att boka om saker där…
Resten av kvällen ska vi se på Yellowstone. Det var länge jag fastnade i en serie på detta sätt. Det är modern western med Kevin Costner i huvudrollen. Ja du hör ju!
9 kommentarer
Jag är analog med almanacka också, men skriver faktiskt med blyerts (och gärna smått) för att kunna sudda om så behövs. Vilket fint inlägg om ert hem Sara!
ja, blyerts är också genialiskt!
Underbart med massa snö! Vi var i Sverige en sväng under julen och där vi befann oss var det mest en massa slask. :-/
Typiskt, hoppas på bättre väder där ni är nu.
Endofori ???? Har tänkt på endokrina systemet ett par dagar så det blev fel! Eufori ska det ju vara ????
Klart man har analog kalender. Tycker jag och ingen annan på jobbet… Men visst måste jag använda även en digital för jobbmöten. Faktiskt har jag en tredje; en skrivbordsalmanacka som i dessa hemmatider ligger på soffbordet. En papperssida är alltid mer tydlig än en skärm för mig.
ja jag har både och. digital för kollegorna. men skönt att ha båda tycker jag. en där jag får ro i (den analoga) och en mer produktiv och känslolös.
God morgon! Älsk på inlägg som dessa, där LIVET får ta plats. Det som många kallar vardag tråkig och innehållslös och suckar åt den. Men som i min värld är själva strösslet. Hellre lite strössel varje dag (för oss just nu är det en snöbollslykta som brinner så fort mörkret lagt sig. Eller innan soluppgång) än en förväntan på kubik av glitter en viss utvald dag.
Vardagen kan bjuda så mycket fint. Längtan, aktiv vila, busighet som varken kostar särskilt mycket dineros eller större kraft. Endofori föds hos mig när jag hör om andras vardag som strösslas, när man delar med sig, bjuder in till inspiration. Vågar berätta om vardagen, om galna tanter på Ica, om den där promenaden, om ljuset, om det lilla det enkla.
Analog kalender här med. Behöver inte vara fancy men för mig känns det mer på riktigt. Det är svårare att stryka en inbokad plan som är skriven med bläck än att bara trycka på deleate. Och det gör valen för mig mer genomtänkta: vill jag stryka detta till fördel åt nåt annat. Bra life hack!
Tack för en pangstart på veckan!
ja man måste strössla vardagen. för jag tänker att vardagen inte blir strössel av sig själv? 🙂
TACK till dig!