När mina föräldrar åkte från mig i söndags blev det tomt, tyst och ensamt. Alldeles mörkt utanför huset sånär som på grannen bortanför åkern som jag vet finns där. Utanför sovrumsfönstret finns stjärnhimlen som sällskap men förutom vissa klara stunder så har senoktobers låga moln envist hängt kvar i dalgången ovan Brattlandsströmmen. Jag ser inte soluppgångarna från mitt fönster, men jag ser allt det andra. Och det är fint.
Jag börjar bli vän med mörkret och platsen långt bort från dubbdäcken som möter asfalt precis i övergången från 50- till 70-väg. Men jag hängde i alla fall upp min ljusslinga med kulörta lyktor. Det blir som ett litet tivoli, tänkte jag förnöjt när jag tog några steg bakåt för att betrakta mitt verk. Den där tivolikänslan kommer jag visa mer av när snön lagt sig där under. Just nu ser det lite naket ut. Här pryder jag ljusslingan istället:
Jag har på mig både tröja och byxor från Astrid Wild. Det är snart ett år sedan jag började använda deras kläder. Byxorna är ett par Astrid Avant Garde i svart och fleecen är en ny modell: Minna Minimalist ullfleecejacka. Jag följer det mesta som Astrid Wild gör eftersom de är ett otroligt spännande bolag med ett stort spann av storlekar men som också nu visar på sin sajt exakt varifrån materialet kommer och hur den leverantören jobbar med hållbarhet. Klicka på länkarna ovan så ser du!
På den vänstra bilden håller jag en Kolapaj. Den kommer från Mrs Maggie i Duved som i sin tur köper in fikat från Fjällkonditoriet. Så det är detta inläggs Åretips: Mrs Maggie! Bra luncher i Duved. Färgglad inredning. Många plus!
En kväll i början på veckan åkte jag och en vän till vindskyddet vid Hensjön i Edsåsdalen för att hänga vid en eld och laga middag. Jag langade fram min stekhäll från Dalum och renskav från Lapplands Viltprodukter. Hon hade mjukbröd som hon bakat i en bagarstuga. Vi stekte renskav, lök, strimlad rödkål, svamp och hade i lite messmör och grädde. Supergott och superenkelt!
Och mer då? I onsdags kom två andra vänner förbi för snack om livet, stora tekoppar med chaite och ost och chark. Och igår kväll hade ytterligare ett gäng vänner hyrt bastun nere vid Brattlandsströmmen så jag var förbi en stund för skratt, bastu och kallbad. Och ikväll kommer ännu fler vänner hit.
Jag fick dessutom en bekräftad inbjudan att följa med några utvalda i Friendcation upp till Tornedalen och Heart of Lappland – för att bo på Lapland View Lodge. Detta blir mitt första besök till Tornedalen. Kommande sommar vill jag uppleva evigt ljus, så då vill jag åka upp igen. Men det är då. Sedan. Innan dess har jag bokat en svit på Högbo Brukshotell för att hänga med en av mina bästa vänner och så ska jag ner till västkusten och plocka ostron i slutet på november. Och bo på Arctic Bath i Harads.
Fast allra först ska det bli helg. Jag längtar. Jag har levt i ett överhögt tempo under några veckor och känner mig både glad, tacksam och lätt sliten. Det är en vecka sedan jag började bo i huset och igår levererades spisen av DHL. Jag har fortsatt ingen el i köket och det är bara kaklat 2 kvadratmeter av ungefär 30. Hallen är halvt målad och det är allmänt kaos. Men jag ser inte det längre. Jag ser bara de tända ljusen, elden i kaminen och den ljuvliga soffan. När jag samlat på mig lite ork ska jag börja fixa, packa upp garderober och hålla på. Kanske i helgen. Kanske senare.
2 kommentarer
Och tänk att jag har hunnit bada i Hensjön i höst! Det är så kul när man kan relatera till en del av de platser du skriver om, och fortsätta drömma om andra.
åh vad roligt1!