Dagbok från min helg

I fredags morse gick jag yrvaket upp när klockan ringde vid 06. Från sovrummet direkt ut till soffan. Jag öppnade min laptop och fortsatte skriva på mitt dokument med översättningsjobb som jag tragglat med hela veckan. Ögonen gick i kors men jag fortsatte lite till. Det var slutspurt och jag hade siktet inställt på mål samma eftermiddag. Efter en lunchpaus på en uteservering och en promenad som var enormt välbehövlig för att räta ut mina fyrkantiga ögon fick jag äntligen sista ordet skrivet lagom till att min kille kom hem. Klart. Helg. Så. Skönt.

Vi hade inte tänkt åka söderöver redan då men beslutet fattades snabbt ändå. Jag planterade frosttålig murgröna i min kruka utomhus på fem minuter och gjorde några sista svep med penseln och oljade balkongen klart och packade ihop det jag skulle ha med mig och en halvtimme senare var vi klara. När de flesta dukade fram tacomiddagen i Sverige låste jag ytterdörren och sa hej då till Åre. Vi ses i slutet på maj.

Vi körde ner till Hälsingland och stannade till i Järvsö för att lämna av min kolfiberracer som stått hemma orörd i ett förråd i tre år. Nu var det dags för den att rulla vidare hos någon annan. Nästan 10 000 kr in på kontot katsching. Nästa stopp var hemma hos mina föräldrar i Hälsingland och de mötte oss med framdukad supé och ett glas pinot noir i vanlig ordning. Framåt 01 stupade jag i säng och sov till klockan 10 dagen efter. Enormt trött efter arbetsveckan och enormt förväntansfull inför mer luft i schemat.

Lördagen började med långfrukost utomhus – årets första – och sedan väntade sådant där fix man håller på med om man bor i hus. Vi bor inte i hus så vi fixar inte så ofta. Men just den här dagen stod mina föräldrars fix på schemat: att uppgradera badbryggan vid älven med fler flytdynor och sedan inviga sommaren med att lägga i både brygga och den lilla roddbåten.

Det fattades bara en kaffekorg och nybakad sockerkaka för att den där dagen skulle bli komplett. Vi kämpade nere vid älven i flera timmar med att lyfta och bära och till slut låg alltsammans precis där det skulle. Brygga, båt och badstege har väl aldrig sjösatts såhär tidigt!

När vi promenerade upp mot gården igen drog nästa projekt igår: lägga om till sommarhjul på släpvagnen och städa ur vårt taktält som skulle säljas dagen efter. Min kille samlar på bilaccessoarer från ARB 4×4 så som andra samlas på frimärken men det är smidigt när man kan pumpa däck, både på släpet och bilen, men luft direkt från kompressorn i bilen.

När alla sysslor var klara gick vi in och skålade i en GT och så tog vi upp den allra sista biten hälleflundra från frysen. Den som vi fiskade i Norge för två år sedan. Jag längtar dit igen. Aldrig trodde väl jag att jag skulle älska djuphavsfiske så mycket! Vi gick och la oss lite tidigare den kvällen. Fortfarande lika trötta…

Imorse vaknade jag tidigare. Gick upp och ordnade äggröra till frukost och mamma kompromissade fram frukostfrallor gjorda på bakpulver eftersom all jäst i kylen var gammal och möglig.

När klockan var 11 rullade en pickup från Värmland upp på infarten och en stund senare åkte den igen – med mitt taktält på flaket. 10 000 kr in på kontot till mig, katsching igen. Det var en bra helg för plånboken.

Jag och min kille packade in oss i bilen igen och körde mot Stockholm. Som. Jag. Hatar. Att. Köra. E4:an. Söderut. Det kan vara det värsta jag vet. 2-1-sträckan mellan Tönnebro och Gävle vill jag helst aldrig veta av och det blir knappt bättre ju längre söderut jag kör. Men på något vänster gick det bra ändå. Ingen roadrage. Istället ett avsnitt Flashback Forever i bilen och jag hittade till och med parkeringsplats precis utanför lägenheten på Östermalm vid 16.30.

Vi var hungriga och promenerade bort till Kapibara på Riddargatan som serverar japansk ramen. Stället har 4.8 i betyg på Google och det var en fullträff. Körningen blev snabbt ett minne blott och allt var frid och fröjd igen.

På vägen hem köpte vi med oss glass från Stikki Nikki och medan min kille åkte på läkarundersökning till Airmedic jobbade jag klart några grejer inför veckan. Han ska åka iväg på jobb i Norge igen och inför det måste alla göra regelbundna läkarundersökningar. Söndag kväll verkade inte vara några problem. När han kom hem åt vi glass och sedan packade han ihop och tog nattåget upp till Åre igen medan jag blev kvar i soffan för att skriva det här inlägget.

I helgen hann vi också lägga ett skambud på ett hus i Åre. Det är knappast läge för några som helst skambud utifrån den bostadsmarknad som råder i Åre just nu. Det mesta som säljs är rejält överprisat är min tanke men jag vet att den är felaktig för om marknaden vill betala flera miljoner för en skröplig vinterstuga som är snudd på obeboelig så är det naturligtvis alldeles korrekt utifrån ett marknadsresonemang. Hur det går återstår att se.