Att tälta på vintern har blivit lite av en tradition. Men hittills har vi bara gjort det en gång per säsong vilket ju måste betyda att det är lite omständigt? Eller kanske att vi har så himla mycket annat för oss att vi inte hinner mer? Varje gång jag vintertältat har jag varit så sjukt nöjd efteråt. Upplevelsen! Minnena! Alltsammans! Det bästa med att tälta är att vakna upp på morgonen till stillheten och dagen som just börjat. Det är något fridfullt med det och jag kan verkligen längta efter den känslan när jag vaknar hemma i min egen bekväma säng.
Den sista mars ville jag inviga vårvintern med en tältnatt på fjället och så blev det. Även om det slogs vad här i byn om att vi skulle resa tältet, ta en bild och åka hem igen. Vi valde en dag med mycket väder och vårvintern kändes långt borta. Det snöade. Blåste. Stormade. Och var solsken. Om vartannat. Men här ser det ändå ljuvligt ut:
Det var första gången jag åkte ut med tält och grejer på skoter. Allra första gången jag vintertältade packade vi pulka och åkte ut med turskidor. En annan gång körde vi oplogad vinterväg med min pickup. Denna gång körde vi skoter med fullpackad kälke från Tekverk. Jag älskar den lyxen! Att kunna packa med god mat, fluffiga sovsäckar, min powerstation från Ecoflow, en extra jacka. Ja, allt det där! Vi låg till och med i tältet och kollade serie på min Surface Pro medan vinden skrek där utanför.
Vi hade också med oss god mat. Förstås. På ICA Åre hade min kille hittat spännande rätter från Vak som är tillagad sous vide. Han köpte med en anka och en confiterad tomat och gjorde tryffelrisotto till. Perfekt mat på stormköket från Primus! Dessutom tillagad i storm vilket gjorde hans omnifuel-modell glad.
Tältet vi använde är Marmot Fortress 3P, dvs ett trepersoners kupoltält. Den extra ytan var perfekt för att kunna ta in alla våra kläder och lite annat. Absiden är ganska liten även om det är praktiskt med två stycken åt vardera håll. För något år sedan fick min kille vinterpinnar i present och de har kommit till användning i både snö och sand. Stormlinan, som vi tyckte behövdes just den här kvällen, fäste vi i en spade vilket blev perfekt. Även om vårvintern kommit till Arjeplogsfjällen så är snön djup! Eftersom det blåste satan så skottade vi som en vall runt hela tältet så att vinden inte skulle slita tag i tältet så mycket (och vi skulle få lite lugn och ro i öronen). Dagen efter hade det mesta drevat igen, inklusive ytan vi använt för uteköket och gångarna vi skottat mellan tältet och skotrarna.
Sovsäckarna heter Marmot Paiju och vår modell håller komforten runt -6. Det är en expeditionssäck och jag gillar verkligen huvan med dragsko som håller bra form runt huvudet och som gjorde att jag kände mig härligt inbäddad.
Precis som varje gång jag tältar tycker jag att tiden går så snabbt. Allt praktiskt ska fixas och sedan ska det lagas mat och pang bom är det sent och jag trött. Så då är det dags att sova. Jag älskar njutet mellan det där som måste göras och sommartid tältar jag helst två nätter på rad på samma ställe för att hinna med det där lugnet. Vintertid finns det inte utrymme för det där lugnet och att vara i stillhet. Då är jag hellre i rörelse för att inte bli kall – men inte heller fuktig och blöt vilket rimmar dåligt med snö.
När vi körde upp med skotrarna så snöade det rejält och medan min kille hämtade vatten så föll det lovikavantar uppifrån. Det var nollgradigt i luften och även om snön landade som flingor på marken så landade de som smälta snöflingor på min kropp. Det är i sådana här förhållanden som bra kläder gör hela skillnaden. Om fukten trängt igenom membranet vidare in mot kroppen, eller om mitt underställ inte gjort jobbet och transporterat fukt vidare mot det yttre skiktet. Man blir kall av fukt. Det gäller även i tältet. Så håll ventilationen öppen trots kallgrader. Det är nu det är viktigt!
Morgonen efter sken solen in genom tältduken. Även om vinden fortfarande skrek om öronen så kändes det ändå stilla och fridfullt. Vi bestämde oss för att packa i ordning rätt snabbt och stuvade in sovsäckar och grejer i sina fodral, lastade allt i kälken och körde neråt byn igen. Jag hann till och med äta frukost hemma innan mitt morgonmöte började klockan 9. Och vad gäller vadslagningen så vet jag inte vem som satsade på oss.
Vill du läsa fler inlägg om att vintertälta? Här tältade vi i februari i Jämtlandsfjällen! Eller klicka här för när vi firade nyår med att vintertälta med hund.
2 kommentarer
Vilken avancerad tältning! Och så vackert där uppe.
Både enklare och mer avancerat. Ingen sand eller myror i tältet är praktiskt!