Hur jag strukturerar, får fart på & förändrar mitt liv

Jag fick ett önskemål om hur jag strukturerar mitt liv. Såhär löd uppmaningen lite mer exakt:

Kan du inte blogga om dina “system”? Alltså för planering, vad du skriver ner och så, hur du använder dina listor och så vidare!

Jag älskar att tänka i listor (eller mind maps). Det håller mitt sinne skarpt och jag behöver inte slösa kapacitet på att komma ihåg saker. Det är ju redan nedskrivet! Den senaste typen av lista som jag hört talas om är med saker som man ska strunta i. Det är en bra lista för personer som har en tendens att fastna i saker. Jag har ingen sådan nedskriven lista ännu men jag har den inbyggd och numer är den så självklar. Jag ska försöka förklara hur jag tänker, för mitt resonemang går från hur jag lever mitt liv rent generellt till hur jag lever och får saker uträttat dag för dag.

Jag har livsprinciper och ledord och de är heliga för mig. Mina principer är de allra stadigaste fundamenten i mitt liv: frihet och utmaning. De går igen i ALLT. I min yrkesroll. I min partnerrelation. Hur jag bor. Vad jag gör på fritiden. Mitt ledord detta året är rå. Tidigare år har det till exempel varit ord som “mod” eller “unfuckwithable”.

Grejen med dessa ord är att de är stöttepelare till beslut. Jag valde att åka på kitesurfläger förra året för att jag hade bestämt att jag ville utmana mig. Det är en sådan person jag vill vara – för att jag vet att jag mår bra av det. Jag vet också att det är enkelt att vara bekväm och välja bort läskiga situationer som att till exempel vara nybörjare på något. Men vad eller vem är man om man alltid åker medströms. Ja inte är man Sara Rönne i alla fall. Ledorden är min kompass: jag blir mer tydlig inför mig själv om vem jag vill vara och jag är mycket mer sann och ärlig mot mig själv.

Det viktiga med livsprinciper och ledord är att definiera dem, komma ihåg dem och AGERA UTIFRÅN DEM. Förlåt för caps lock men det är så sjukt viktigt. Man måste verkligen verkligen verkligen ta action. Annars händer inget. Tvärtom finns det risk att ge upp på sin egna förmåga om man fortsätter göra saker halvhjärtat och ideligen misslyckas.

Det enda vi alla har lika mycket av är tid. Jag vill inte slösa min tid. Jag vill leva min tid fullt ut. För mig är det fullt naturligt att projektleda min tid både på jobbet och privat. Jag vet att jag har 24 timmar på dygnet; det sätter ramen för hur jag vill tillbringa min tid. Vad ska gå åt till jobbet och vad ska gå åt till mitt övriga liv.

På jobbet har jag listor på sådant jag själv ska utföra och som jag styr över – och så har jag saker som ”händer mig”, dvs som dyker upp och som jag måste ta hand om. Min inkorg är ett typiskt exempel på sådant som ”händer mig”.

Min regel är att varje arbetsdag ha 3 saker jag ska utföra. Inte fler! Resten av tiden tar jag hand om sådant som ”händer mig”. Är det en dag då det inte händer så mycket hinner jag såklart jobba undan fler uppgifter jag själv styr över. För mig är det extremt viktigt att jag känner mig nöjd med vad jag utför och att jag sätter en rimlig förväntan på mig själv, på så sätt kan jag gå hem efter jobbet och känna mig fylld av energi, istället för dränerad och missnöjd för att jag lämnade så mycket ogjort.

För mig är det extremt viktigt att jobbet tillför energi till mitt liv. Om mitt jobb dränerar mig är det dags att byta jobb. Livet är för kort för att tappa bort min prana i jobbmail, ändlösa möten och sådant som kanske på riktigt egentligen inte spelar så stor roll när allt kommer till kritan. Förlåt om jag är krass men det är få som på sin dödsbädd önskar att de lagt ner mer tid på jobbmail och möten. De fem vanligaste sakerna man ångrar är:

1.

Jag önskar att jag vågat leva ett liv sant mot mig själv – inte ett som andra förväntade sig

2.

Jag önskar att jag inte jobbade så hårt

3.

Jag önskar att jag vågade uttrycka mina känslor mer

4.

Jag önskar att jag höll kontakten med mina vänner

5.

Jag önskar att jag låtit mig själv vara lyckligare

Dessa fem saker är kanske den bästa livsstrategin, det behövs inget mer. Men återigen, att bara läsa fem punkter en gång då och då hjälper ingen. Det som hjälper är när du faktiskt själv gör något annorlunda än du gjort tidigare. Gör du samma sak som du alltid gjort kommer du få samma resultat som du alltid fått.

Ett sätt för mig att omsätta allt ovan till någon form av handling är att göra planer som jag lever utifrån. Jag projektleder mig själv alltså! Utan en plan för dagen hamnar jag lätt i något jag inte tänkt och så blir inte dagen som jag vill eftersom jag lät den pågå utan att jag styrde skeppet.

När jag planerar inför en dag, en helg, en vecka eller längre tid så utgår jag från hur jag vill KÄNNA. Utifrån det lägger jag min plan på ett extremt konkret sätt.

Nu till helgen vill jag känna mig full av energi. Jag vill återgå till mer rörelse och känna mig lätt och fräsch i kroppen. Jag behöver (som alltid) äventyr i själen.

Mina förutsättningar är att jag är solokvist eftersom min kille är iväg på annat, jag har min hund Hazel och det ska vara fint väder. Jag har bil och inga begränsningar.

Just denna helg har jag planerat in morgonbad, min yogarutin, stiga jag vill upptäcka på fjället, vilka jobbrelaterade uppgifter jag behöver fixa (och när jag ska göra dem) och sociala sammanhang. Men det är en viktig balans att samtidigt ha utrymme för spontana saker och eftersom jag inte har barn så förstår jag att det är enklare för mig. Å andra sidan balanserar jag rätt många olika jobbuppdrag samtidigt som jag vill ha känslan av mycket fritid så planeringen är superviktig. Framförallt att förstå vilka delar som ger energi och vilka delar som tar energi, så att jag inte går på minus.

Jobbet med mina egna plattformar räknar jag inte i timmar utan i uppgifter. Jag skriver ner vilka inlägg jag vill skriva och har en produktionsplan och en publiceringsplan. Jag prioriterar sällan bort bloggen, den är viktig för mig så jag vill ta mig tid för den. Mina digitala plattformar är grunden till mycket av min kunskap så min närvaro är superviktig för mig själv – och dessutom är ju detta min bästa kompis som jag inte vill svika. Men, min bloggfrekvens har gått ner sedan jag började med outdoorlivet. Det är svårt med el och wifi där ute in the wild…

Ju mer jag planerar desto mer tid har jag att vara spontan. Det gäller både för mitt liv och de marknads- och kampanjplaner jag har i jobbet. Med en plan så finns det resurser att släcka bränder om de skulle uppstå. Om det är något som är säkert (förutom döden) så är det att det kommer att krisa på jobbet eller med något annat, men då har jag emotionella resurser och TID att faktiskt deala med det.

Och på samma sätt som ovan så gör jag en grov plan över hösten utifrån vad jag vill känna – och vad jag vill göra. Den listan med mina längtansprojekt kommer i nästa inlägg!

För att sammanfatta – och sedan göra ett tillägg – så har jag alltså klart för mig hur jag vill leva mitt liv utifrån det som är viktigt för mig. Och framförallt så tar jag hela tiden steg för att leva så!

Mitt viktigaste redskap är min analoga kalender. Jag älskar att skriva ner saker i den. Här står när jag ska träna med PT, när jag ska träna mina egna pass, när jag ska publicera blogginlägg, längtanslistor för helgen. Prick allt. Det hade aldrig fungerat för mig att få in livet i en digital kalender. I det digitala är det mer styrt till jobb och mötesagendor och Teamsmöten. Men den blir aldrig kreativ i sitt uttryck. Så min analoga kalender behövs verkligen för att få in lite livsglädje i planerna.

Och det absolut sista: det viktigaste är att GÖRA. Det finns inga quickfixes, strategier, listor eller annat som funkar om du inte också AGERAR.

Hur tycker du att det låter?