Löpning ger mig mental frihet

Jag får ofta frågan hur man börjar springa. För mig är det enkelt: sätt ena foten framför den andra och så är du igång. När man springer stig är det där med längd och hastighet sekundärt, för när du väl börjat springa stig så kommer du inse att det inte går att mäta löpning i naturen på ett relevant sätt. Därför blir många förvånade när de inser att leden på fem kilometer tog dubbelt så lång tid som rundan i kvarteret där hemma. Om inte mer. Och det är det som är tjusningen med att springa stig om du frågar mig. Det kopplar bort allt annat än här och nu. Ingen stiglöpare kommer fråga dig hur snabbt du sprang!

Jag springer mycket stig om sommaren eftersom jag bor i fjällen. Men när jag springer på morgnarna så är det en asfaltrunda jag kör som standard. Inte för att det är särskilt spännande – men för att det ger mig den där sköna känslan i kroppen som är så svår att förklara för den som inte upplever den själv.

Jag läste ett Instagraminlägg där personen beskrev sitt motstånd inför löpningen men att syftet med löppassen i hennes träningsschema bland annat var ”att det skulle njutas av för att fullt ut tycka att det är roligt att springa”. Jag älskade den syftesbeskrivningen och vill dela den som inspiration till fler!

Att börja springa handlar om att börja tycka att det är roligt. Och börjar man med motstånd och en känsla av att ”det här är jobbigt” så blir det jobbigt. När du börjar springa – spring långsammare så blir det mindre jobbigt och då blir det roligt. Sping tillräckligt kort och långsamt så att du avslutar passet med att redan längta till nästa gång!

Jag springer asfalt med ett par Asics Evoride. Vita såklart, bara för att det känns cleant att för en gångs skull springa utan lera upp till anklarna. Skorna är lätta och sköna – som att springa på moln. Den känslan gillar jag!

Covid 19 har gett mig fler steg och mer träningstid sedan utbrottet i vintras. Kanske beror det på att jag bor i fjällen och att vi haft fjället som lika självklar arena som hemmets fyra väggar för att undvika kontakt med andra människor. Enligt en undersökning från Asics så uppger 36% av de tillfrågade (i världen) att de är mer aktiva nu än innan pandemin trots att de flesta sporter avstannade helt under en period. Och siffror från appen Runkeeper visar att svenska användare tog 151% fler steg i april 2020 jämfört med april 2019 (internationella användare tog 44% fler steg under samma period). Många av oss som redan springer vet att löpning gör bra saker för den mentala hälsan. Det är inte bara en subjektiv känsla utan stöds av forskning. Bara den anledningen ger mig ett starkt ”varför” när jag tycker att det känns jobbigt att komma upp ur soffan för att springa. Jag lämnar allt vad löpklockor och intervalltänk hemma och ger mig ut och springer enbart för att jag vill ha den där sköna känslan i kroppen. Asics kallar det för ”mental frihet” och jag förstår precis vad de menar.