10 år av tråkighet och bedrövliga dagar

I slutet på april 2019 var det lika mycket vårvinter som det är nu men kanske var det lite varmare ändå. När jag bläddrar i arkivet ser jag att jag ju cyklade stig med korta tights på Andersön och jag satt på en uteservering här i Åre och åt glass. Utan jacka. Men förutom det så såg livet inte så jättespännande ut och på det stora hela så var mitt liv nästan samma nu som då. Trots Corona. Märkligt ändå!

I slutet på april 2018 skrev jag inte heller om något särskilt extravagant. Jag gjorde ett blogginlägg om min vardag och ett annat tillsammans med Angeliqa om våra stora skillnader i hur vi såg på outdoorlivet. Hon är saknad av mig och så många andra sedan hennes bortgång förra året.

Slutet på april 2017 är av en annan karaktär. Det var ju det stora året! Här kan du läsa allt om det! Fy sablan vad jag är avundsfrisk på mig själv för att jag fick uppleva det. Men trots att april bjöd på stora känslor så är blogginläggen lite bleka. Det är tydligt att slutet på april lämnar ställtid i väntan på nästa säsong, oavsett vilket år det är!

I slutet på april 2016 hittar jag ett guldkorn! Min kille är ju en matkemist och matnörden av orimlig rang och min egen matlagning har avvecklats något alldeles otroligt de senaste åren. Jag tycker därför att det är omåttligt roligt att ta upp det faktum att jag faktiskt varit med i tidningen Buffé med ett (förvisso fantastiskt) recept på glutenfria amerikanska pannkakor – anno 2016! Här nedan är de dopade med choklad. Jag var inte proffs på matfoto 2016 direkt. Och det är jag inte nu heller.

I april 2015 kunde jag blogga flera gånger per dag men inläggen var korta, kanske bara ett eller två stycken. Jag cyklade inte alls men jag sprang desto mer. Men det mesta känns fortfarande rätt tråkigt ändå där i slutet av april. Känslan av ställtid är högst närvarande.

April 2014 är också fruktansvärt deprimerande sett till de sista dagarna och för att inte jag ska vilja deleta det här inlägget helt och hållet räddar jag mig själv och tänker att kanske är just dagarna före Valborg fyllda av ställtid just för att jag förr om åren vid flera tillfällen åkte till Boston och NYC runt påsk. För 6 år sedan var jag där med hår i ombre. Det var ju ändå festligt.

I april 2013, ja för hisnande SJU år sedan alltså levde jag ett helt annat liv med ena benet i Stockholm och det andra i Halmstad. Jag körde en röd Mini Cooper cab och det var självklart att ha cykelhållare på den.

I april 2012 var jag träningsbloggare i Stockholm city och sprang lopp på Solvalla och var med i en massa träningsgrupper som körde pass utomhus.

I slutet på april 2011 var jag i Skåne för att springa långt. Jag tror att tanken var att springa mellan olika Gästgifverier i Skåne och att äta flerrätters middagar om kvällarna. Den tanken kan jag fortfarande ställa upp på. Vissa grejer hade jag ändå koll på redan då! …även om mina skills i bildredigering var obetydliga.

Så har vi nått april 2010, det vill säga tio år sedan nu och det här inläggets ändhållplats. Bilderna är från Tylösand och kanske det bästa med hela den månaden det året. Det är ändå märkligt hur jag faktiskt minns verkligheten bakom dessa bilder som var fin och härlig just där och då även om det faktiskt ser rätt så naivt och bedrövligt ut.

Snipp, snapp, snut så var detta blogginlägget slut och jag hoppas att du som läser det verkligen inte är inne på den här bloggen för första gången. Detta kan mycket väl ha varit ett bottennapp. Motbevisa mig gärna med att klicka i ❤. Tack och hej!