Nu är det halvtid i träningen sa min PT Frida och så lämnade vi de tunga lyften bakom oss och gick över till mer explosiv träning. Det var i måndags och jag hade fortfarande träningsvärk till vårt andra pass denna vecka vilket var igår. Det mesta av min träning kretsar kring PT-träningen just nu. Blir liksom utfyllnad.
Jag poddade med träningsprofilen Monika Björn igår och vi pratade om att träna som ”äldre”. Äldre som i 30+. Och äldre som i 40+ också. Monika lyckas hålla sig ständigt aktuell eftersom hon hela tiden tillförskaffar sig och utvecklar ny kunskap. Just nu är hon aktuell med intressanta och engagerade tankar om klimakteriet. Om allt som händer då när den kvinnliga kroppen närmar sig 50.
Men oavsett vilken ålder man tillhör rent teoretiskt så pratade vi om träningens tre delar, så som hon ser det. Kondition, styrka och rörlighet. Jag märker att ju mer styrka jag tränar desto mer rörlighet behöver jag. Och just rörlighet har jag gjort typ ingenting av den här hösten. Det finns alltid något som prioriteras upp. Alltid något som prioriteras ned. Jag har rätt svårt för att hålla fokus på flera saker samtidigt. Hur gör man ens det?
Idag åker jag ner till Hälsingland för en helg med lite planering och fix. Vi ska till sommarstugan i Mållången och fixa lite och det dök dessutom upp oplanerat fix med vår lägenhet i Järvsö som vi hyr ut. Det trillade in en bokning för nästan hela november vilket ger en rejäl intäkt i kassan men också en TV-utmaning vi behöver ordna till. Att hyra ut en bostad är inte helt utan ansträngning och jag vill vara en bra värd. Hyr man en månad i november för bra peng så ska det ingå TV om man önskar. Så är det bara. Och såklart en Chromecast för det är nog mer värt än TV-tablån.
I helgen vill jag tillbringa lika delar tid utomhus som inomhus. Jag vill springa stig. Andas skog. Snöra på mig löparskorna. Sätta på mig vantar och tjockjacka och sådär. Prata jul. Baka saffransbullar. Lite blandat sådär.
Många frågar mig om hösten och resor och äventyr och jag känner mig rätt så stillsam. Jag skrotar visserligen inte särskilt mycket hemmavid men jag är ändå hemma i det bekväma. Ibland tycker jag att det är tråkigt men så påminner jag mig om att jag har ett fokus för hösten vilket är lite inåttid och styrketid och att det är det jag landar i just nu. Och liksom tar sats inför allt annat som får hända sedan. Men att jag heller inte längtar särskilt långt bort. De äventyr och upplevelser jag vill till är ändå relativt mycket på hemmaplan och fulla med känsla och härlighet även om de varken är fjärran eller exotiska.
Det är som att jag snuddar vid att ha tråkigt men så snart jag är nära den där gränsen så dyker helgen upp och en liten minitripp någonstans där jag gör det jag gillar. Att resa är härligt men för mig är inte resan själva resan. För mig är resan själva scenen för det jag gillar: löpning, cykling, skoterkörning, skidåkning, matupplevelsen. Ja det där. Det som jag under hela liv byggt upp och det som jag liksom skördar frukten av nu. Det känns fint.
6 kommentarer
Kul att du också poddat med Monika Björn för jag lyssnade på henne i Träningspodden när jag städade igår. Jag är 45 år och tränar mer än någonsin, vilket ju är bra, men jag blev också lite beklämd över att lyssna på hennes fakta kring klimakteriet och vad som kommer hända i kroppen. Men så är livet som kvinna; många perioder och faser och förändringar.
Hon är i ropet! Och kanske har träningen aldrig varit viktigare än den är just i din ålder.
Så fint det låter och verkar vara! Önskar dig en strålande, snörik och solig höst!
Tack Sanna
Bra där ??
wohoo tack