Imorse lastade vi fyra snygga mtb-cyklar på min kollega Alex bil och styrde västerut. Vi styrde västerut och mot årets säsongspremiär på mountainbike. Lite tidigare än alla andra och först lite för tidigt överhuvudtaget, visade det sig. Fast sedan blev det bra ändå och vi tog med oss en stor portion vår hem till Åre igen några timmar senare.
Vi tänkte köra till Bymarka och cykla stig där. Min kollega hade hittat ett YouTubeklipp därifrån och var pepp. Jag blev också inspirerad och frågade spontant om vi skulle åka dit. Sedan råkade min kollega Malin gå förbi och jag frågade henne med. Och så Alex. Alla sa ja och några dagar senare, vilket var idag, lastade vi fyra snygga mountainbikes på en bil och körde till Trondheim.
Trondheim brukar alltid ligga en halv säsong före Åre och vi trodde verkligen på en hejdundrande vår på andra sidan riksgränsen. Men vi missade att Bymarka ligger på ett berg och att det var full skidsäsong där.
Bymarka är som ett rekreationsområde med en massa leder och skog och till och med en skidbacke tror jag. Från Trondheim gick det brant uppför och när vi såg den första portionen snö redan i början på den rejäla stigningen började vi ana varthän det skulle barka.
När vi kom upp till toppen så trillade vi ur bilen med ett stort gapskratt och tog en kaffepaus medan vi funderade ut en plan B. Fatbikes hade funkat i Bymarka, men inte såg vi skymten av några stigar. De låg fortfarande begravda under en meter blötsnö.
Bodil gjorde lite research i appen Trailforks (tips!) och vi körde ner mot havet istället. Här hittade vi Ladestien som är 8 km lång och går längs fjorden i Trondheim. Det är en kuperad vältrampad stig/grusväg. Det är inte ett dugg tekniskt men däremot rejält backigt.
Redan när vi parkerade andades vi in den enorma utsikten och cyklade med fjorden i ögonvrån hela tiden. Det var helt fantastiskt fint och vi gick från en #epicfail till bara massa epic.
I Maria Borrelius bok Hälsorevolution pratar hon om begreppet förundran som en del av hälsa. Att cykla – eller springa – i sådan här miljö ger mig verkligen en känsla av förundran. Det beskrivs kanske bäst som ett lyckorus. Att möta den känslan genom en fysisk aktivitet är ett fantastiskt exempel på hur själen och kroppen kopplas samman.
Här har jag skrivit mer om förundran för dig som är nyfiken!
Det känns fantastiskt att vara igång med stigcyklingen för säsongen. Jag är så glad att jag hittade tillbaks till den efter min traumatiska start för några år sedan. Nu vill jag ha mer skog och stig och mer förundran. Mer lyckopirr i kroppen och fulla andetag med syre och fartvind i ansiktet. Det är vidunderligt att känna att jag inte längtar någon annanstans än till det liv jag lever just nu.
8 kommentarer
Hänförande! Går det att åka dit över dagen från Åre? Betalar idag min andel i Ottsjö Fjällby så det ska bli mer närvaro från i höst när vi flyttar hem… Yey!
yes vi åkte dit över dagen! ca 2 timmar från åre! så roligt att ni kommer hänga mer i södra årefjällen. välkommen!!
“Nu vill jag ha mer skog och stig och mer förundran. Mer lyckopirr i kroppen och fulla andetag med syre och fartvind i ansiktet. Det är vidunderligt att känna att jag inte längtar någon annanstans än till det liv jag lever just nu.”
Ouff, det där kändes i magen. EXAKT sådär, exakt den där formuleringen, känner jag just nu. Har bott i Stockholm i 2 år pga mitt jobb och HATAT det. Tvivlat varje dag, ska jag vara kvar? Borde dra? Är ingen citymänniska alls. Kommer från Bergslagen och är uppväxt med skogsstig under fötterna.
Sen vände jag upp och ner på pannkakan. Sa upp mig från mitt flashiga PR-byråjobb i modebranschen, började på ett annat PR-jobb i offentlig sektor, för ett syfte som är viktigt på riktigt. Jag flyttade från Södermalm till ett naturnära område strax utanför stan. I ett litet hus som jag hyr för alldeles för mycket pengar i månaden egentligen. Men det är värt varenda öre. Jag har skaffat mig en egen mountainbike, träffat min kille som precis som jag älskar klippklättring, och här i Stockholm finns det massor av kajakpaddling, naturreservat, stigcykling och klippklättring. Och när vi inte gör det – då åker vi en sväng till fjällen för lite vandring eller skidåkning.
Helt plötsligt står jag här. Och läser din formulering i bloggen, och inser att jag hittat hem. Jag längtar ju faktiskt inte någon annanstans än till det liv jag lever just nu! SÅ häftigt!!
Fan vad glad jag blir när jag läser din kommentar!!! Skickar massa karma ditt håll!!
Hvorfor kommer det opp at dette nestledet ikke er sikkert?
Har kollat detta med min utvecklare men det ska inte vara någon fara
Härligt! Vi får cykla i Åre i sommar, jag är också sjukt pepp! 🙂
Yes!!