Sista dagarna på Sri Lanka

De sista dagarna på Sri Lanka var minst sagt intensiva. En morgon gick vi upp halv fem för att åka på safari i Yala. Dagen efter gick vi upp samma tid för att se soluppgången från Mini Adam’s Peak.

Bergen i Sri Lanka är häftiga och inför resan följde jag instagramkontot @lostinceylon för att få inspiration till vad man kunde göra – och var man kunde gå på hike. Tyvärr hann vi inte med så mycket vandring i bergen, men det ska ju finnas något att göra nästa gång också.

En bra morgontur var den korta vandringen upp till Mini Adam’s Peak. Stora Adam’s Peak är en väldigt känd vandring som tar många timmar – och där du möter väldigt mycket folk. Vissa säger att det är den bästa vandringen de gjort, andra säger att den är överskattad. Vad som stämmer vet jag inte, för jag har inte vandrat den – men däremot mötte vi några som gjort det och som klagade på ont i knäna. Så helt lättvandrad är den inte.

De sista dagarna åkte vi tåg. Också en extremt typisk grej att göra i Sri Lanka. Vi nöjde oss med runt 2 timmars tågåkande och gjorde det mest som en kul grej, men min kollega åkte tåg mellan olika ställen och det kostar knappt några pengar alls för att ta sig från a till b. Det går i 40 km/h så det är inte särskilt snabbt, men däremot får man se massor längs vägen och vill du så kan du stå i de öppna dörrarna och ta in landskapet med fartvinden i håret.

Nine arches bridge är ett känt landmärke längs vägen; en bro som byggdes för över hundra år sedan. Det höll då – och håller än. Under bron bor ”wasps” som ibland vaknar till liv och är decimeterstora flygfän som kan bitas ordentligt. Ett sådant bett ger maximalt utslag på den smärtskala som jag glömt vad den heter men ont verkar det göra i alla fall. Som tur är håller smärtan bara i sig i fem minuter. Det finns en och annan skräckhistoria om det där som man kan googla på om man vill men jag tror att de är rätt ovanliga de där insekterna. Förutom dem (som jag alltså aldrig såg) noterade jag en kackerlacka under hela resan.

Vi var också till teplantage (väldigt turistigt, jag skulle inte rekommendera det om du inte är väldigt intresserad av just teproduktion) och kollade hur det gick till att framställa te. Och så var vi till en ”spice garden” och träffade en väldigt övertygande ayurvedaguru. Där köpte vi en hel del kryddor vilket gjorde att min väska doftade härligt av kanel efteråt.

Överlag tycker jag att de är de där vardagliga upplevelserna som känns mest genuina. Som att prova olika sorters bananer på marknaden (jag gillar ”lemon banana” bäst) eller att stanna till och köpa en flaska honung av en försäljare vid vägkanten. Det är dessa minnen jag främst tar med mig från Sri Lanka.

Här kan du läsa alla inlägg om Sri Lanka!