Mycket vill ha mer och egentligen, varför inte? Varför ska vi nöja oss? Tänka att det inte går, att vi inte kan, att vi inte borde eller något annat obefogat.
Det pratas om downshifting när människor lämnar storstan för livet på landet. Men så finns det en hel hög av oss som vill inte har några planer på att shifta ner. Mycket vill ha mer och jag vill ha mer prestation i jobbet, mer frihet från datorn, mer av allt det jag gillar som råkar vara dyrt, mer svängrum, mer tid till relationer, mer äventyr, mer mer mer.
Jag kallar det premiumliv. Att forma sin life design så att huvudspåret är att välja till istället för att välja bort. Det handlar om inställning och jag tänkte på det när jag var ute och vandrade på fjället häromdagen. Att jag inte har flyttat till Jämtland för att jag vill downshifta och göra mig av med saker. Jag har flyttat hit för att jag på ett sätt vill ha mer saker.
Fjällivet lockar mig med allt som finns att göra här. Springa uppför en fjälltopp. Vandra en ny stig. Cykla fina leder. Topptura. Åka alpint före jobbet. Ta ett längdpass i månskenet. Ha orörd vildmark bakom huset att turskida på. Ja det där och lite till. För det behöver man prylar att nöta på. Att upptäcka och äventyra på. Det är inget downshiftingliv utifrån hur jag uppfattar downshifting. Det är både billigt och dyrt att leva som jag gör. Jag har ett friluftsrum med mina saker. Med cykelpumpar och skidvallor och goggles och olika pjäxor och allt vad det är.
Det är ett medvetet liv och ett premiumliv där premium står för de saker som innebär guldkant för mig. Som att ta en snorig skidtur i -15 och snålblåst. Det är jävligt oglamoröst på ytan med lyxigt för själen. Som att ha en bil som tar mig dit jag vill oavsett väder och förutsättningar. Som inte håller mig tillbaka på grund av plogvallar eller nysnö eller för att jag inte har tillräckligt med utrymme för att få plats med både snöskoter och cyclocrosscyklar.
Det där, och lite mer därtill, vill jag ha för att jag använder det. Inte för att en norm säger åt mig att jag borde vilja ha det.
Vi är alla ansvariga för våra premiumliv. Oavsett om det handlar om familjetid med barnen och fotbollsträningar eller att köra #vanlife fullt ut på obestämd framtid.
Det finns en mängd begrepp för våra kostval och jag tror att våra val kring livsstil går samma framtid till mötes. Downshifting kom tidigt. Snart nog kommer allt annat. Om det är bra eller dåligt spelar inte så stor roll, så länge man gör medvetna val utifrån vad man vill. För det är just det livet som är gott att leva.
8 kommentarer
Att över huvud taget välja något tror jag är viktigt. Många låter lite som offer när de snackar om livspussel och ekorrhjul men man måste inte bo i dyr stad, jobba heltid, ha två bilar och utlandssemestrar. Man kan välja ett liv som Underbara Clara, eller jorden runt-seglare. Man kan också köra det fullspäckade stadslivet men då ska man ha VALT det, inte bara hamna där och ständigt sucka. Du är en fin inspiration!
Exakt så! Att välja är det viktiga!
Så himla bra inlägg. Hög igenkänning… även om jag valt annorlunda än du. Men i mångt och mycket vill jag verkligen ha både och, inte antingen eller, och jag behöver liksom… välja och prioritera mm för att få till det. Utan att gå på minus (i energi eller whatever) i slutänden. Tuff ekvation, ibland.
det fina är att man ska välja sitt liv utifrån hur man själv vill ha det!
Men jaaa så bra! Livet är till för att levas! Precis som man själv vill och har möjlighet till. Jag blir så glad av människor som kan leva sitt premiumliv (till stor del gör även jag det)! Oavsett hur det ser ut. <3
jag älskar att följa folks premiumliv och inspireras av medvetna val även om jag själv väljer annorlunda. det är inte vad man väljer som är grejen utan att man väljer sitt liv
Hej, dina tankar resonerar så med hur jag valt att leva mitt liv. Bor numera i Österrike, i alperna, och lever på ett sätt ett enkelt liv som kan te sig som downshifting, men som inte är det, förutom på jobbplanet.Då handlar det mer om att jag jobbade i 120 och spenderade i 130. . Jag bodde både i Stockholm, där jag jobbade, och hade maken här nere i Österrike. Nu känner jag verkligen att vi lever ett premiumliv!! Vi får vara tillsammans (12 år som särbo), alperna in på knuten med oräkneliga skiddagar på vintern och mtb turer på sommaren. Men som du säger, bra utrustning kostar… med tre olika typer av utförsskidor, två olika pjäxor, längdskidor samt än så länge bara en mtb. Och vi reser en hel del, och vi älskar att resa. Blandat med lyx och budget. Och att äta gott, som när vi var på Hisa Franko i våras. Det enda som jag gör annorlunda än dig är att jag inte vill jobba i 120 mer, har gjort det i 25 år. Men jobbade lite med det jag vill, det är premium för mig.
Lycka till med ditt oremiumliv!! Kram Catharina