Jag har gått och känt efter rätt länge. Funderat på om det är dags. Smyglängtat, men inte sådär på riktigt. Så som jag känner nu.
Jag längtar efter höst. Efter stormiga vindar. Gympass inomhus. Regnsmatter mot rutan. Mustigt rött vin. Hundpromenader med gummistövlar. Cyclocross med lerstänk. Guldfärgade fjällbjörkar. Tältnätter med låga höstmoln där utanför. Jag längtar efter att vara mitt i hösten. Och jag längtar efter att längta efter vintern när jag väl är i hösten. Knasigt, javisst – men det får vara så.
När det kommer till träningen så vill jag att min höst ska bestå av två saker: cykelträning och styrketräning.
Cyklingen blir min huvudsakliga konditionsträning. Det får ersätta den löpning jag alltid sysselsatt mig med förut. Jag längtar efter att cykla på min cyclocross och nöta på utan att behöva tänka så mycket på underlag, rötter och stenar. Och jag längtar efter att cykla på min mountainbike och inte fokusera så mycket på tid och fart utan bara koncentrera mig på just rötter och stenar.
När det kommer till frihet och upplevelser så vill jag äventyra mitt i nuet.
Jag vill sova i vindskydd en vanlig vardag bara för att jag kan. Jag vill ta en spontan tur till något ställe lite längre bort, svåråtkomligt och ensamt, för att ha väldigt mycket äventyr samtidigt som jag också ska få plats med väldigt mycket annat. Jag vill inte koncentrera mina upplevelser till en semestervecka, jag vill ha dem hela tiden.
Just det där är något som är typiskt mig överlag – jag tycker om att ha semester hela tiden samtidigt som jag också vill jobba hela tiden. Så just den här delen av min höst handlar inte om att förändra något utan att fortsätta omfamna något jag redan tycker mycket om.
När det kommer livet vill jag våga mer.
Att bli modig handlar om att öva på att vara just modig. Modig på cykeln. Modig på att visa känslor. Vara stark och vara sårbar. Säga ja och säga nej. Vi växer när vi tillbringar mer tid utanför vår comfort zone. Och det är utanför den jag tänker hänga i höst.
4 kommentarer
Just det – ska du inte jaga också i höst och vinter?
Jag älskar inte hösten men mest för att den “går mot mörkare tider”. Jag kan tycka bra om enskilda dagar, absolut, men tänker aldrig på hösten som en favorit. Och jag är rätt säker på att det är novembers fel.
Jo, jag vill jaga också. Skulle vilja gå med någon som kan! Har lite administrativa saker att få till först; skaffa vapenlicens till exempel. 🙂 November tycker jag kan vara mysig. Jag brukar börja med julen då, för att få extra lång julkänsla före jul när man är som mest taggad på den!!
Jag kan nog hålla med litegrann. Om att det känns nice med hösten. Vi var några bloggkompisar som igår träffades och funderade på vad vi åstadkommit hittills i år och vad vi vill uppnå under hösten. + att jag satt ihop en visionboard. Så jag tror jag är ganska redo nu. Måste fixa ännu mer mysbelysning hemma bara, jag som är så mörkrädd!
Det är fantastiskt med mål – men också bra att blicka bakåt och inse allt det man åstadkommit. Jag är väldigt nöjd med min jägarexamen i maj till exempel, men eftersom det känns så långt borta måste jag påminna mig om det!