STF Blåhammaren en av pärlorna bland fjällstationerna som dessutom serverar lunch, middag och fika så att du inte behöver bära själv. Praktiskt, för en avskalad fjälläventyrare som mig själv.
De flesta som vandrar till Blåhammaren tar leden från Storulvån och går antingen Jämtlandstriangeln via Sylarna (jättelångt), eller direkt från Storulvåns fjällstation till Blåhammaren (typ 12 km). Det är också fint förstås, fast min personliga favorit är att köra bil till Rundhögen (strax före Storlien) och vandra därifrån till Blåhammaren istället. Här är mer natur och mindre folk, och dessutom har jag sett ren prick varje gång jag gått eller sprungit här.
Leden från Rundhögen till Blåhammaren är runt 9 km lång och jag brukar dela in den i tre delar: från parkeringen till hängbron över Enan, från hängbron upp genom fjällbjörkskogen till vindskyddet och så den sista evighetsbiten från vindskyddet till fjällstationen. Den sista biten är lurig för man ser Blåhammaren ungefär samtidigt som man ser vindskyddet – men det är ändå en lång bit kvar.
Det går stadigt uppför från hängbron till Blåhammaren men vandringen är ändå rätt enkel. Här är mycket sten och stora stenblock men det är aldrig någon riktig kraftig stigning. Men, en skön fikapaus längs vägen sitter fint om du vandrar. Om du springer så går det snabbare såklart.
Har du cykel så kan du cykla fram till hängbron; vägen hit är lättcyklad!
Här är en annan gång då jag och Annika sprang från Rundhögen till Blåhammaren och så tillbaka till Rundhögen igen. Jag tycker om att ta den här turen en gång varannat år eller så. Ett turförslag som jag inte testat än är Rundhögen – Blåhammaren – Ulvåtjärn (dvs påbörja leden från Blåhammaren till Storulvån) – Rundhögen. Det blir kanske nästa gång!
Om du är intresserad av vandring och fjälliv så kanske du är nyfiken på Skäckerfjällen också (lästips!)
3 kommentarer
rundhögen-blåhammaren-rundhögen är verkligen en favorit, både för vandring och på turskidor på vintern!