Jag får mycket energi av att vara själv. När jag springer är jag som starkast utan fysiskt sällskap. I ett år efter det att jag flyttade till Åre hade jag så stort behov av att vara själv att jag inte saknade att umgås med särskilt många vänner när jag var i byn. Jag var regelbundet tillbaks i Stockholm och fyllde mitt sociala intag då och där.
När jag är i Hälsingland fylls mina batterier alltid på. Jag är sällan helt själv här – men jag umgås extremt sällan med människor jag inte känner.
Jag har stor tillförsikt till mig själv och litar på att jag både kan och är värd. Därför trivs jag med att vara just själv. Jag är min bästa vän och min största fan och supporter. Det är en härlig känsla att känna så.
Här i Hälsingland tillbringar jag många timmar utomhus. Jag lever med ljuset och med mörkret. Och när jag jobbar är jag aldrig så effektiv som jag är när jag är här.
Jag vaknade till morgonmörker i morse, men tände världen med min pannlampa. Jag och Hazel gick vår morgonrunda som vi oftast går när vi är här. Jag lyssnade på ingenting och det var skönt. Istället hade jag mina tankar som sällskap och jag funderade på lite allt möjligt.
När jag kom hem styrde jag upp min inkorg och tog sedan några telefonmöten. Rätade upp frågetecken och satt och producerade saker. Det känns bra i själen att åstadkomma grejer. Stryka över saker på att göra-listen och komma på smarta idéer. Jag har blivit bra på att inte bara ha en stor att göra-lista som till slut känns övermäktig, utan istället fylla på varje dag med små saker så att det känns rimligt.
När dagsljuset var på väg att sina tog vi tillvara på det allra sista av det på turskidorna. Skogen var drömsk med snötyngda träd och allt det vintervita. Sådana lunchpauser ger massor med energi och det är precis så jag bestämde mig för att leva mitt liv en februaridag för ungefär fyra eller fem år sedan. Jag minns fortfarande den tanken som slog mig hårt då. Att jag vill ha så pass mycket frihet i mitt liv att jag kan vara ute när dagen är som finast. Jag vill ta tillvara på dagarna. Sedan vill jag jobba hårt och uträtta saker i mitt arbetsliv också – men för mig är det viktigt med den kombinationen. Med friheten. Jag jobbar gärna på fredagskvällar. Bara jag får de där timmarna mitt på dagen!
Efter den där insikten har jag styrt mina alla beslut enligt den kompassen. I sociala medier ser det ut som att jag alltid är ute. Alltid gör saker. Men jag lägger inte upp särskilt många bilder från när jag jobbar. Du ser sällan mina lördagskvällar. Eller alla sena vardagskvällar med jobb i soffan.
Ikväll ska jag måla badrum. Sedan ska jag sätta på pannlampan på cykelhjälmen och ta en kvällstur in i skogen. Snön öser ner. Det är den bästa sortens fredagskväll!
12 kommentarer
Alltså, de där öööögonen på Hazel. Hehe! Dör sötdöden!! 😛
I know. Hon ser så förnärmad ut när man plockar fram kameran!
Vi är så lika där – jobbar gärna mycket och ännu mer, men jag vill få möjligheten att leva också! Utnyttja ljuset mitt på dagen, eller vinden för kitesurf en tidig eftermiddag. Jag är också en som som trivs bra med att spendera tid med mig själv, att bara vara själv – promenera, blogga, läsa en bok eller kolla på en film. Springa utan musik och ta en förmiddag i pisterna all by myself!
Ja. När man kommer till insikt om allt det där förstår man så mycket mer om sig själv.
Dröm! Min näsa pekar i liknande livsriktning… ❤
det är en fin riktning
Fint inlägg! Jag är sugen på en hund och din Hazel verkar helt underbar. Från vilken kennel kommer hon?
Ja hon är fantastisk! Hon kommer från kennel Eventides utanför Edsbyn här i Hälsingland!
Stort gilla på det här inlägget! Klokt och nyanserat, och även peppigt. Sånt här gillar jag och du inspirerar mig ?
Tack Katrin!
Exakt, SM är bara en liten liten snap av livet. Skulle man tänka att det var en fair picture av livet hade man fått det tufft.
haha ja