Reklamsamarete med 2XU Sverige Ibland står utmaningarna där framför en utan att man vet om det. Ibland ropar de på en. Liksom knackar en på axeln. När den allra första upplagan av 2XU Idre Fjällmarathon avgörs i augusti nästa år så kommer jag att stå på startlinjen.
Det finns lopp som inte lockar mig alls och det finns de som gör mig nyfiken. Jag tycker om känslan av att bli trött. Gärna med fjäll i mitt synfält. Gärna med en stig under mina fötter. Och ibland i sällskap av andra.
2XU Idre Fjällmaraton har potential att bli ett av de där loppen som inkluderar och bjuder på upplevelser. När jag hört berättas om känslan som man vill skapa så låter det härligt. Det finns tre sträckor att välja bland; 12, 28 eller 45 och man uppmanas att välja den som får det att kittla i magen. Exakt vilken distans som kittlar hos mig har jag inte bestämt ännu men det blir antingen 12 eller 28 km.
Har du aldrig sprungit i fjällmiljö, eller varit i närheten av sträckan 12 km, så är det här ett perfekt fjällopp att göra premiär på eftersom man kan välja att gå 12 km också. Det tycker jag är fint – fjällmaror brukar annars kommuniceras som det tuffaste du kan göra. Tufft är det nästan alltid. Fjällets natur är sådan. Men görbart är det absolut!
Foto: Louise Forslycke Garbergs
Foto: Louise Forslycke Garbergs
Foto: Louise Forslycke Garbergs
Hemma bland mina fjäll har det snöat den senaste tiden – men det kommer finnas många tillfällen att träna inför 2XU Fjällmaraton även under vinterhalvåret. Alla pass på snö, i modd – och på barmark de gånger det är mildgrader. Alla pass i mörket. Med pannlampa. Och reflexer.
Här är bilder från den gången jag fick norrsken och stjärnhimmel på min löprunda. Jag har på mig 2XU Reflect tights – och de är fina också när det är dagsljus och på lerig myrmark.
Det är löpning i sådan här terräng som jag mår bra av. Där leran ibland letar sig in i skorna och upp mot vaderna. Där regnet landar lätt på jackan och samlas med svettpärlorna i pannan. Där alla sinnen får vara med. Känslan i fötterna som vant men varsamt letar sig fram över krävande underlag, där muskler och nerver är med i varje millisekund för att parera ojämnheter. Där jag får ta in allt som kommer inom mitt synfält; fjäll, skog, myr, tjärn och en himmel som ibland är alldeles blå och ibland alldeles mörk.
Det är sådan löpning som omvandlar fysisk trötthet till mental energi. Som belönar. Som gör mig glad.
Foto: Louise Forslycke Garbergs
Foto: Louise Forslycke Garbergs
3 kommentarer
Fins beskrivet i sista stycket. Och du lyckas locka mig i alla fall! Men nja, får nog fundera på det där med tiden och logistiken, för att inte tala om att jag aldrig sprungit längre än 11 km…
man kan som sagt gå, det är det som är grejen 🙂