De bästa resorna består av lika delar plan som spontana upptäckter. Det brukar bli bäst så. Här i husbilen i Lofoten har vi oftast en ungefärlig plan för dagen; oftast bestående av en avgångstid för när vi lämnar campingen och koll på var vi ska stanna för natten. Vi har också haft något stopp eller utflykt inplanerad, men resten händer under resans gång.
Som igår när vi var på väg mot Henningsvaer men såg en kritvit strand på vägen som vi var tvungna att stanna vid. Och som blev dagens bästa grej. Jag minns de kritvita stränderna från när jag var i Tromsö. Och det turkosa och kristallklara vattnet. Jättekallt förstås, men jag drömmer ändå om att bada varje gång jag tänker på det.
Det finns många magiska kritvita stränder i Lofoten och de flesta ligger tyvärr inte längs vår färdväg, men vi har passerat några stycken längs vägen och det är lika vackert varje gång. Jag kan inte se mig mätt på vyerna med snötäckta fjäll i bakgrunden. Kanske är det höjden av kontraster – och varför jag gillar det så mycket!
7 kommentarer
Åh wow vilka vyer! Så himlans fint!
det var alldeles galet vackert
Härlig resa ni verkar ha och tur med vädret. Har ännu inte lyckats se Lofoten i klart väder. Nu till min fråga jag har fjällvandrat under hela mitt vuxna liv och älskar det varje minut
Men jag har väldigt svårt att förstå vitsen med att springa. Jag tror att man missar många upplevelser. Vore kul att höra din syn på saken.
Så nedrans fint, förstår varför ni var tvungna att stanna där =) Hoppas resan fortsätter fint!
Jaaa
Så. Himla. Vackert. Älsk på kontrasten mellan stranden och snötäckta fjälltoppar i bakgrunden!
Eller hur! Det är det som gör det!