…var mina löpintervaller igår. Men skönast i kroppen var känslan efteråt!
Vädret igår var inte alls lika bländande och vårliknande som i lördags men jag tycker om när det inte är perfekt. Snön och frosten hade lagt sig som ett skal runt träd och grenar och världen var gnistrande även utan solsken.
Det finns två utmaningar med vinterlöpning i fjällen:
1. Att ha tillräckligt med batteri i pannlampan
2. Att veta om de små vägarna är plogade eller inte
Ibland kan jag ligga på huvudkudden och vara en hårsmån från att ha somnat men så utbrister en tanke i huvudet pannlampan!! Och så måste jag kliva upp och leta rätt på sladdar och så. Min pannlampa har ett starkt och brett ljus – men det betyder också kort batteritid.
Oplogade vägar är också en utmaning; det blir så väldigt jobbigt att springa i djup snö. Några dagar efter ordentliga snöfall går det som små stigar lite här och var; gemensamma ansträngningar för att trampa ner en framkomlig väg. Snart nog kan man springa i skoterspår; men det kräver helst lite skare så att man inte trampar igenom.
Ja, det är väl ungefär så som livet som löpare i fjället ter sig om vintern. Förmodligen dagens värsta!
Jag har på mig jacka, mössa och handskar från Daily Sports som jag fått i ett pressutskick. Jag gillar verkligen mössan – och jackan har reflekterande material på hela framsidan!
15 kommentarer
Wow, avis på fjällöpning!! Blir SÅ sugen att börja springa igen! Eller åtminstone ge mig ut på riktigt långa vintervandringar <3
Superfina bilder och dig strålar det om <3
tack mari, det är nog för att helgen var så ljuvlig
Otroligt fin mössa!!
Det där med pannlampa känner jag igen, varje torsdagskväll trippelkollar jag så att den är på laddning, annars kan jag inte sova 😉
haha man skulle ju vilja ha oändliga batterier alltså
Mössan är grym! Och så gillar jag din prickiga tröja. Man blir glad av prickar 🙂
eller hur, jag gillar också prickar
Träning eller inte… Gymma bilder och med små rosa detaljer i detta vitgråa och som grädden på moset ett leende som solen själv! Du gjorde mig glad med dina bilder! KRAM
kram till dig eva!
Snyggt! Men hur sjutton kan du klara av intervaller med de yttre förutsättningarna? Eller, man kanske kan tänka att det är lätt just därför att det snabbt blir jobbigt i snön – men du kan inte jämföra tider och ha alls samma mål som vid barmark? Jag tänker att just intervaller är svårt på vintern när man ofta inte kan ha samma tempo som man kanske vant sig vid och försöker få upp i intervaller.
vid terränglöpning och vinterlöpning (och löpning i t.ex. sandstrand och alla andra underlag som inte är helt platta) räknar jag inte tid; jag går helt på puls. kroppen vet aldrig om den springer i 5.30-fart eller 6-fart, den vet ju bara hur jobbigt det är. vinterlöpning och backlöpning etc är perfekta tillfällen att träna puls, men det är oväsentligt vad klockan säger. 🙂
Vill nästan ge dig en virtuell PUSS för att du svarar på alla frågor och är så klok.
haha tack så mkt!!
Men alltså hur fin är du? Jag älskar bilderna, vintern när den är som finast. Jag deppar ihop lite här hemma, för all snö har i princip regnat bort.. Det var så vackert alldeles nyss…
mera vinter!!! och du, tack!