I dagarna har jag bott i Åre i exakt ett år och sex månader. Det känns som jättelänge även om jag också minns så himla tydligt natten då jag körde upp. Jag hade packat in allt i min Mini Cooper cab och körde norrut genom ett Sverige som först var alldeles nattsvart och som sedan sådär lite morgonrufsigt vaknade till liv. Strax efter Sundsvall kom vi ikapp vardagen på riktigt och blev en del av alla bilister som samtidigt körde till sina jobb.
Eftersom jag bloggat i nästan tio år så har jag hunnit bo på en hel del ställen. Just nu har jag tre hem, fast jag känner mig som hemma på fler ställen. Men jag räknar ändå ett hem som ett ställe där jag har mina saker.
Lägenheten på Kungsholmen i Stockholm som jag delar med min sambo är mitt riktiga hem. Här finns ju han. Och här finns det mesta av mina prylar. Plus att all officiell post går hit. Jag tror vi har haft den här lägenheten i fyra år nu.
Jag minns första natten i den här lägenheten. Den var alldeles tom och nyrenoverad och jag sov i en nyinköpt säng som fortfarande låg på golvet. Jag älskar känslan av att flytta in i något nytt. Det är lite som att köpa en ny kalender. Man tänker att nu ska det bli ordning och reda och struktur och man ska bli ordentlig.
Vår lägenhet är en tvåa med balkong och även om jag ibland är ruskigt trött på att bo mitt bland allt ståhej så är det fantastiskt att somna till sorlet utanför.
I Stockholmslägenheten är det mesta rätt så stramt och nästan allt är svart eller vitt. På kylen, som är svart och som redan stod i lägenheten när vi köpte den, sitter hundratals swarovskikristaller. Den mjukar upp lägenheten som annars är rätt så maskulin. Det första jag gjorde när vi flyttade in var att sy gardiner som går från taket ända ner till golvet, sådär som man har på hotellrum.
Hemma i vardagsrummet i Stockholm
Gatan där jag bor, som går mellan Fridhemsplan och Rålambshovsparken
Lägenheten i Halmstad har vi ägt allra längst. Vi köpte den som en nyproduktion mitt under den ekonomiska krisen för snudd på tio år sedan. Hjälp – tiden alltså!
Det är en riktig drömlägenhet; stor och ljus med två stora balkonger. Dessutom med bästa läge i Halmstad, högt upp med utsikt över Nissan. Även om allt fortfarande är rätt så nytt så skulle den här lägenheten behöva lite kärlek och en touch av ömhet. Jag gjorde ett försök och köpte nya soffkuddar i somras. Kryddat med en rejäl bukett snittblommor så lever den upp och blir riktigt fin!
Vi bodde i Halmstad under några år och min sambo kommer alltid säga att Halmstad är världens bästa stad med världens bästa strand och så vidare. Jag går i god för allt han säger när jag också är i Halmstad – det är en helt fantastisk stad!
Jag tycker tidvis att vi ska sälja vår Halmstadlägenhet eftersom den är den absolut dyraste posten i vår gemensamma utgiftskonto men vi gör det inte ändå. Varje gång jag är där så är jag så himla glad att vi har lägenheten kvar.
Balkongen i Halmstad kan vara världens bästa
Utsikt från samma balkong som ovan – där nere står jag
Men just nu bor jag i Åre. Det är inte alls mitt eget boende utan mina föräldrars. Jag ser bara om huset – och sliter lite på det.
Jag bor ungefär en kilometer från Åre torg med med absolut bästa läge om du frågar mig. Jag har ett stenkast ner till Åresjön som är vacker som en dag om sommaren med Renfjället som tronar där bakom, och om vintern blir sjön en gigantisk arena att gå och springa och med skidspår om man har tur. Ett stenkast åt andra hållet ligger närmsta lift – som dessutom är största liften i Åre. Det är dessutom platt utanför huset vilket är perfekt om man är löpare som jag.
Åre kan vara det perfekta stället att bo på om man vill ha allt det som en stad har att erbjuda – men samtidigt vill bo på landet. Här finns restauranger i världsklass och om utanför dörren njuter jag ändå av tystnaden. Det är en unik kombo och jag uppskattar det varje dag!
Ett stenkast från min ytterdörr finns lugnet och tystnaden
I Åre hänger man absolut mest i soffan när man är inomhus – och ofta är kaminen igång och ger väldigt mycket mys
Det fjärde ställe jag känner mig hemma på, men som inte är ett hem eftersom jag inte har några saker där (förutom mina cyklar just nu) är huset i Hälsingland. Det är mina föräldrars och det är min mammas släkt som är från Hälsingland. Huset ligger inbäddat bland åkrar vid Voxnans strandkant mellan Bollnäs och Edsbyn. Här brukar vi fira jul (ge oss en jul som detta året snälla!) och här har min sommardröm om morgonkaffe på en farstutrapp gått i uppfyllelse!
Hälsingland: livet på landet på riktigt
Under årens lopp har jag haft fler ställen jag kallat för “hemma”; Dublin var till exempel min hemstad under fyra år när jag pluggade till nationalekonom på universitetet och sedan kände jag mig väldigt hemma både i Toronto och Whistler ett tag. När jag kom hem till Sverige köpte jag världens finaste lilla etta på 23 kvadrat vid Zinkensdamm. Den var nyrenoverad och fantastisk i flera år tills jag växte ur den och flyttade till Halmstad. I nästan tjugo år kände jag mig väldigt hemma på olika ställen i Saltsjöbaden i Nacka där jag bodde under min uppväxt. Men när jag åker tillbaka nu så finns det ingen känsla som ens liknar något som kan kallas hemma. Jag har lämnat den känslan – och planterat den på andra ställen.
Tycker du att det verkar knäppt att jag bor på så många ställen? Kanske väcker det en massa frågor? Fråga på i kommentarsfältet om det är något du undrar över – så ska jag svara!
32 kommentarer
Jag skulle säga att jag har tre hem. I Halmstad där jag bor med min sambo, i Småland där jag har min syster+familj och föräldrar och Göteborg där jag bodde i tre år och där mitt hjärta klappar som varmast. Det är något speciellt med Göteborg alltså!
Jag tycker inte alls ni lever knäppt, kanske annorlunda men varför göra som alla andra? Ni kör ert race och det tycker jag är coolt!
Visst är det fint när man tänker så!
Jag tycker det låter otrolig härligt och sunt att faktiskt kunna forma livet precis så som man önskar. Det finns ju egentligen inga rätt eller fel sätt att leva så länge som man är överens med sig själv och de val man gör och att man mår bra! Det du väljer att dela med dig av på bloggen inspirerar mig att fortsätta jobba för att förverkliga mina drömmar och fortsätta sträva mot mina mål.
Jag tycker det är lite extra roligt att du just nu har Åre som ett av dina hem eftersom jag kommer att spendera mer tid där framöver. Mycket utav det du delat med dig av och tipsat om vad man kan göra och se i trakterna har hamnat på min att-göra-lista!
Vad härligt att höra Diana – och vad spännande, blir ju nyfiken på vad du ska göra i Åre framöver!! 🙂
Fantastiskt fina hem Sara! Jag förstår att du älskar dem alla 🙂 Inspirerande och så vackra bilder!
Tack Emma, ser fram emot att följa er husresa – och se bilder på din blogg!!!
Hej!
Inspirerande med dina olika hem och förmågan och modet att flytta och testa nytt! Men jag kan liksom inte undgå att tänka hur har du/ni råd med alla boenden?! Även om det var en nyhet att det var dina föräldrars ställe i Åre.
Vart skulle du vilja testa att bo nästa gång?
Hade!
Emma: våra två boenden (man kan ju jämföra med de som har hus+sommarstuga) är det vi lägger mest pengar på, men jag ser det som en investering som betalar tillbaka sig (iaf sthlm). i övrigt så jobbar vi nog väldigt mycket; jag jobbar ju rätt mycket mer än 40h i veckan och det gör min sambo med. företagande är en hobby. vi har inga barn och egentligen inga andra utgifter… när jag flyttade hit till åre så gick jag ner rätt rejält i lön, så vår ekonomi/boensesituation är inte direkt rimligt baserat på en “vanlig” Årelön. men jag har ju lite olika jobb och räknar min lön som en “stockholmslön”. om jag fick möjlighet så skulle jag gärna vilja bo på österlen ett år! hade hade! 🙂
Tja vi bor ju i lappland men reser görna både norr och söder i sverige.
Just nu står vi med sk.”spike-tält” i fjällen precis bredvid skidliften. Kan knappast bli bättre 🙂
Tina, helt rätt! Då är vi ju samma lika nästan 😉
Jag har min egen familj och mitt hem i Göteborg. Hemma är jag också i Hälsingland där mina föräldrar och min lillebror finns. Och så har vi bubblaren Uppsala, där jag bodde och jobbade i två års tid men envisades med att veckopendla hem till Gbg varje helg till Ola. Thank god! Moa blev till nån sån helg… 😀 Och så har vi sommarstället vid havet, som jag tror kommer att kännas som hemma om ett tag. Näe, det är fan dumt att begränsa sig!
Eller hur Mia, det låter som fantastiskt fina hem! Hade bara koll på Gbg och Hälsingland men inte att ni har sommarställe vid havet – tänka sig!
Åh vilket härligt inlägg och om ett relevant ämne för min del 🙂
Älskar nya bildeffekterna!!
Haha ja Katta jag kände att jag var inne på ditt område lite här! Att din blogg uppdateras typ tolv gånger per dag står för övrigt på min önskelista!! 😀
Åh. Jag vill ha alla dina hem!
Fast jag trivs ganska bra i mitt hem i Göteborg. Och i mitt hem-hem i Luleå som ju egentligen är mina föräldrars hem.
Det är himla fint att ha flera hem man trivs i ju 🙂
Ja visst är det härligt med flera hem Ida! Jag gillar mina, och du och jag har ju båda en förkärlek till västkusten och Norrland gemensamt! 🙂
Det låter underbart, men är nog precis tvärs emot hur jag är. Är en riktig hemma- kvinna. Min man älskar att semestra planlöst i veckor medan jag får hemlängtan ganska omgående.
Lyckligtvis löstes problemet med en husvagn – i den har jag min lilla trygghetszon, så nu kan vi åka var som hellst och njuta av att bara vara.
haha Tina, ja alltså jag älskar att vara hemma också. och visst är borta bra men hemma bäst? bra med husvagn!! jag skulle gärna åka runt med husbil någon gång. helst i lappland typ! var brukar ni åka?
Jag sa lite snabbt en gång att vi kanske skulle vara särbos. Min sambo bara tittade konstigt på mig…. Hehe!
Men jag är lite avis faktiskt. Låter flexibelt och bra. 🙂
Kram M
Haha, ja jag tror inte att det är så dumt med särboskap (lyssnat på Sanna Lundells sommarprat förresten?) – men det som är utmanande är att det är så mycket utanför normen så folk tycker det är konstigt och fokuserar på “men är det inte jobbigt”-spåret. Men så är det med allt som är lite annorlunda, tänker jag.
Hemma är så mycket olika saker. Hemma är i vårt radhus, i lägenheten i Barcelona, i föräldrahemmet. I tältet, i skidstugan.
Jag känner mig nog ganska fort hemma till en viss grad, men det där riktiga “hemma” tar längre tid att hitta – det där när man hittar runt i stan med förbundna ögon, när man säger “Du vet, där xxx låg innan…” och man vet precis vilka tider det är köer i stan och vilka genvägar man ska ta.
Just nu är hemma 35 kvm fuktig lägenhet mitt i smeten i Barcelona och då njuter jag av det, även om jag inte alltid vill bo så här.
Jag tycker inte att hemma behöver vara ett fysiskt ställe som ska vara för alltid. Hemma är på något sätt här och nu. Men jag förstår vad du menar med olika definitioner av hemma.
Jag är nyfiken på hur det funkar med distansförhållande och hur ni tänker kring att inte dela vardagen ihop? Jag har haft det innan och nu har vi köpt lägenhet och “stadgat” oss och då kanske jag ska flytta igen pga karriären. Därmed skönt att läsa ditt inlägg om att ha flera hem!
Hej hej Sofia, bra fråga. Jag tror att jag är extremt självständig av mig av naturen – så för mig funkar detta perfekt just nu (och de senaste fem-sex åren). När vi spenderar tid tillsammans så gör vi roliga saker – men har inte vardagstristessen ihop. Men så är jag en person som tycker att just vardag verkar så himla tråkigt, jag skulle helst inte vilja ha någon vardag alls. Men det är klart, allting är inte guldkant. Men jag tror att man måste dela samma grundvärderingar om distans ska funka, och det tror jag att vi i mångt och mycket gör!
Jag tycker det låter härligt och väldigt flexibelt!
Annars tycker jag det där med hemma är ett spännande begrepp… Jag bor i Stuttgart(Tyskland) och ofta när jag flyger till Sverige så säger jag saker som “vi flyger hem den 23de men kommer hem igen den 28de” till mina vänner. =)
Haha ja, jag säger också “åka hem” om många ställen och det kan ju bli förvirrande för de som inte är i min hjärna just då och vet vilket hem jag syftar på. 🙂
Det låter härligt tycker jag, att ha fler hem . Själv bor jag i hus på landet och kan inte tänka mig att bo i stan eller i lägenhet. Kan du se dig själv bo i hus i framtiden? Ha en fin söndag 🙂
Lisa: vet du, det är så himla fascinerande det där – de senaste veckorna har jag diskuterat “drömboenden” med många olika personer och alla pratar om hus på landet! Vi pratade också om det beror på en samhällstrend eller om det beror på vår ålder, men kanske är det både och. Jag gillar tanken på att bo i hus men jag är nog inte så bra på att ta hand om det. Jag bor till exempel utan krukväxter för det mesta pga är inte så bra att ta hand om dem heller. Fast det beror i och för sig på att jag reser runt så mycket så de skulle bara dö. Men tillbaka till din fråga: jag mår så himla bra på landet och livet blir så självklart där. När jag är i en stad så börjar jag fundera på en massa grejer vilket blir till en ond spiral.
Förstår att det kan verka främmande i mångas ögon. I mina öron låter det perfekt. Det bästa av olika världar. Med barn är det svårt att vara så flexibel men när de flugit hemifrån hade jag absolut kunnat tänka mig att bo som du gör. Liksom lite överallt. Halmstad och Stockholm står ju lite på min önskelista också som bekant. Och helsingborg, landet, fjällen, naturen och värmen…..
Ja, det är kontrasterna som gör livet Anna! 😀
Alltså alla din hem verkar så otroligt trevliga, liksom du som verkar trivas på alla ställen i alla fall när vi får följa med i bloggen. Kul att det är på 4 helt olika ställen i landet och att man kan se alla som “hemma”, det hade varit en önskan för mig med!
Ja Clara, jag trivs oändligt bra och är mycket tacksam!