Det här med att ha hund är bra grejer för hälsan om jag enbart baserar hälsa på antal steg som jag går. Jag snittar högt de dagar jag har Hazel här i Åre! Igår landade vi på mellan 20-30 000 steg, men då sprang vi ju en bit också såklart. Oavsett fart under fötterna så är vi ute väldigt mycket och upptäcker nya grejer.
I lördags hade jag nog inte rört mig utanför dörren om jag inte haft hund – inte när det snöblandade regnet står som spön i backen och det är konstant jämntjockt och mjölkvitt ute. Med Hazel så checkade jag in på drygt 10 000 steg ändå.
Dagens pass hade kategoriserats som styrkelöpning, om jag orkat springa. Men grusvägen upp till Linbanans bergstation i Duved springer i alla fall inte jag uppför. Gör du? Vissa partier fick jag mjölksyra i benen bara av att gå uppför. Desto härligare när vägen svängde och istället korsade backen – vad lätt det kändes då!
När man nått Linbanans bergstation kan man när markerna väl torkat upp lite fortsätta vandringslederna mot Forsaskalet och runt Mullfjället.
[insert][/insert] [insert][/insert]
4 kommentarer
Ah – men det finns så mycket mer hälsa med hund! Även om steg verkar vara vår tids mått 🙂 Men för mig är hund så mycket mentalt också: kärlek, lek, trygghet och glädje – hälsomått av rang 🙂 Nu har jag inte längre hund, men har haft.
Märta: haha våra hundar är heeeelt olika! 🙂
Erica: ja visst är det roligt, håller med dig – det ska vara rätt tajming!
Kan bara instämma, Aldrig har jag gått så mycket på upptäcksfärd på fjället som när jag hade hund. Vi hittade kallkällor och nya vyer som jag aldrig hittat till annars. Saknar hund, men vi kommer vänta något år till innan vi skaffar en ny. Jag vill inte att den ska få för långa dagar hemma utan sällskap. Men i framtiden, så….
Fantastisk bild på Hazel!
Och ja, att ha hund hjälper en verkligen att komma ut i alla väder. Även om man, som jag, har en som helst inte blötar ner tassarna utan går långa omvägar runt vattenpölarna 😉