Jag är i Stockholm och har ätit frukost på Mellqvists och ska snart springa iväg på kompisdejt igen. Jag kom hit sent igår kväll och det är ljuvligt att närma sig tullarna och köra genom stan en sen torsdagskväll när gatorna lugnat ner sig.
De senaste dagarna har jag roat mig åt nätshopping. Av tre plagg så blev ett köp bra; en ljuvlig klänning från Jumperfabriken som jag egentligen inte vet när jag ska ha men som hänger så himla fint i min garderob.
Min garderob är överlag sådan; full med fina kläder som använts rätt så sällan. Istället är det mina vanliga slit- och slängplagg jag har på mig mest. När jag “nystartar” så är det ofta de fina kläderna jag drömmer om; de som är lyxiga i materialet och som håller tvätt efter tvätt. Jag glömmer att min garderob är full av dem, eftersom plaggen ligger längst in.
Vad gör jag åt det? Alltså, hur lär jag mig att anstränga mig mer? Gäller för övrigt också smink!
[insert]
[/insert]
7 kommentarer
Sen jag bytte jobb har jag nog höjt mig lite aning på hur mycket jag ‘anstränger’ mig, och det rätt kul att få ha lite finare tunikor eller en klänning med kofta istället för jeans jämt. Tyvärr håller det oftast bara i sig några månader, men det är intressant att upptäcka om sig själv att man också känner sig finare med fina kläder. Det smittar liksom av sig. Men det gäller väl att hitta en balans och sin egen stil så att man trivs varje dag i sina kläder. Jag kan känna att jag fortfarande letar märken som passar MIG och eftersom man själv förändras över tid lär ju ens kläder behöva göra det med. Så tänker jag.
Jag tycker verkligen att livet blir härligare om jag anstränger mig mer när det gäller looken. Har jag en snygg klänning och läppstift känner jag mig göttigare också inuti. Själv brukar jag inventera garderoben med jämna mellanrum och skriva upp efter typ av plagg och genre. Sedan är det bara att kolla listan efter det jag vill ha. Tycker att det är mycket lättare än att rota runt i mina användarovänliga garderober. Då ser jag aaaldrig något rimligt: Med läppstift på behöver jag noll annat för att känns mig fixad. Och det är kul att känna sig fixad, tycker jag.
Jag tänker att en ska ta på sej de där fina plaggen en vanlig vardag, inte låta dem vara till sen, till tillfälle bjuds liksom. Och smink och sånt: Alltså, jag tycker ju att det är så himla kul så jag sminkar mej ofta fast jag bara ska vara hemma. Fast det är ju för att det är en meditativ stund för mej att sitta och botanisera bland ögonskuggsfärger och sånt . Jag njuter av det! 🙂 Men gör en inte det, bara känner att en borde, då kanske det är lika bra att låta bli 🙂
Jag har absolut ingen aning! och frågan är kanske varför vi skulle anstränga oss mer? Skulle livet bli härligare då? Förmodligen inte. Kram
Haha, känns bekant…Det kanske handlar om att en mer och mer blir sig själv och inte känner trycket att ha/göra saker en inte brinner för längre.
Till exempel rakar jag i princip bara benen på sommarhalvåret numer. Det finns viktigare grejer att göra 😛
Jag var sån förut och hade garderoben full av klänningar som var “för fina för att ha till vardags” medan jag gick runt i jeans och t-tröja. Sen tänkte jag om och använder alla de där klänningarna på jobbet, matchade med en enkel kofta och strumpbyxor (och gympaskor för ryggens skull). Superenkelt att dra på sig på morgonen och cost per wear raten har förbättrats dramatiskt på hela min garderob!
Vilket fantastiskt vackert hår du har!