Jag tror på positiva affirmationer eftersom man blir som man tänker (och som man umgås) men med det sagt så är det nyttigt med en portion självinsikt. Jag läste först hos Anna och sedan hos Mia, den riktiga initiativtagaren, blogginlägg på temat “här har ni mig”. För som Mia skriver: “Vilka är människorna bakom bloggarna egentligen? Min känsla är att de flesta jag läser är väldigt ärliga, vilket är störtskönt, men nog finns de sidor hos sig själva de lyfter fram extra mycket. // Fast det är faktiskt först när människor vågar visa sina svaga sidor som de blir intressanta på riktigt. I alla fall för mig.”
Om jag ska göra en egen reflektion så tror jag att den opolerade ytan kommer vara supertrendig 2015, och det hänger lite ihop med vad några av er kommenterade i det här inlägget om trender 2015. Den inre medvetenheten, som går hand i hand med hälsa och om att inte vara helt perfekt.
Här har ni mig:
Jag är slarvig. Annika gick bananas i mitt kök under senaste besöket och styrde upp vad jag har i burkar och skåp. Det kan förresten stå vinglas på ett sidobord och en kaffekopp i badrummet i rätt många dagar innan jag tar tag i det. Ni vet när man köpt ett nytt klädesplagg så är det alltid en tagg med produktinfo och prislapp man ska klippa bort? Den kan jag lägga på köksbänken tills jag hittar något mer jag ska slänga – då först åker det i sopkorgen. Det är typ samma beteende.
Jag skjuter ofta upp saker och ting. Det händer förvisso aldrig att jag missar en deadline (inte alltid en bra sak hälsar prestationsprinsessan för övrigt) men jag gör allting med andan i halsen sista dygnet innan deadline. Det förnuftiga vore att ändra mitt beteende men jag levererar bäst med kniven mot strupen. Det är irriterande för det blir ju alltid sådan megastress som jag alltid svär över.
Jag öppnar inte mina räkningar som kommer med post och lyssnar inte av telefonsvararen i min mobil. Extremt oförnuftigt. Jag har därför tagit bort svararfunktionen i telefonen och min sambo öppnar mina räkningar (posten går dessutom till Stockholm).
Jag gillar inte att svara i telefon när det någon med okänt nummer ringer eftersom jag hatar att känna mig oförberedd. Att svara i telefon är höjden av oförbereddhet! Jag tror dessutom alltid att någon ska skälla ut mig (prestationsprinsessan ger sig till känna igen).
Jag är nöjd men nöjer mig aldrig. Det första är bra men det sistnämnda gör att det huserar en viss rastlöshet i mig. Rättare sagt jättemycket rastlöshet. Jag skulle aldrig kunna tänka tanken att “här ska jag bo för alltid” eller att något i mitt liv ska vara konstant. Med undantag för vissa personer.
Jag kan inte kolla på serier för jag måste se alltihop på en gång. Karin introducerade mig till Marco Polo när hon var här så vi såg två avsnitt en kväll. Dagen efter kollade jag klart hela säsongen i sträck; typ 7 timmar. Detta har hänt förut och jag har legat vaken hela nätterna. Jag kan inte sluta. Det är därför jag har just film som ett nyårslöfte, för film tar slut (tack och lov).
Hur är det med dig? Är du perfekt? …eller är du intressant? Apropå temat “inte så perfekt” så kan jag rekommendera opodden som har som temat att intervjua kända personer bakom ytan. Det har inte kommit ut så många avsnitt ännu men jag gillade avsnittet med Janni Delér. Opodden hittar du om du först laddar ner appen “acast”.
[insert][/insert]
37 kommentarer
Underbart inlägg, tack för det.
Känner igen mig på flera punkter och försöker arbeta med några av dom och
andra har jag insett att det är jag;-)
Hej!
Härligt att se att du rekommenderar OPodden. =)
Vad glad jag blir! Och härligt att se att du öppnar upp och delar med dig av den oretuscherade delen av dig själv, underbart!
Du har väll lyssnat på nya avsnittet med Maria Montazami? =) superkul!
Kram<3
/Jennifer Kovacs – OPodden
Tack för en fantastisk blogg. Jag bloggar själv om livet och hur man överlever när man sumpat allt!
https://duffeln.wordpress.com
“Jag är nöjd men nöjer mig aldrig.”
Den satt fint, underbart inlägg 🙂
Härlig läsning 🙂 har precs bloggat ur några av mina mindre bra… 🙂
Du är fortfarande en av mina idoler och förebilder! Du är mänsklig ju. Min sämsta egenskap är att jag vill kunna saker typ nyss. Är skitkass på att lära mig nya grejer. Utmanande som nybliven mamma, puh!
När jag läser ditt (och alla de andras inlägg) tror jag att jag skulle kunna göra en lista med en sisådär 40 olika “Operfekta” sidor…! 😮 Haha!
“Kära Bullen – Är jag normal?” //Hälsningar: Hon som är med i filmen/bloggen är hon som skrivit brevet. 😉
Haha, känner igen mig i det där om röstvrevlådan och okända nummer..hur stänger man av röstbrevlåda, vilket supertips…:)
Äntligen kommer det fram! Närå – är ju eg inga hemska saker det där. Slarviga är vi alla på olika sätt. Jag klarar dock inte av att inte öppna räkningarna direkt för att antingen tänka :skönt att det bara var denna summan, eller så får jag panik!
En ovana jag har är att jag är dålig på att stänga skåp när jag öppnat dem och ofta lägger tuggade tuggummin i tekoppar, glas mm. Stör min sambo mkt! Annars är jag nästan intill perfekt. . . Haha
Men jag tycker nog att du tar upp ganska snälla “negativa sidor” ändå…
Punkt 2-5 är så jäkla mycket jag att jag satt och skrattade för mej själv när jag läste inlägget…. Väldigt intressant läsning och det får mej att fundera på varför vi funkar som vi gör. Kul lista!
oj oj oj, jag skulle vilja säga att jag är perfekt operfekt 🙂
Jag är ganska vimsig,, har jobbat på det hela livet men insett att jag är lite småvirrig helt enkelt.
Jag har otroliga prestationskrav, det är därför jag har så svårt för att plugga. Jag kan inte sluta läsa, för kanske kan jag läsa lite till så jag verkligen inte missar något ( till det ska tilläggas att jag inte är direkt smart och måste banka in information i huvudet för att det överhuvudtaget ska fastna något, däremot funkar jag bättre rent praktiskt. )
Känner igen mig i många punkter och du har rätt, sådant här intresserar en väldigt mkt. 🙂 bra där fina du.
Vad roligt att läsa! Jag känner igen mig på det där med att svara på okända nummer. Jag gillar inte ens att prata i telefon!
Men jäklar vad lika vi är på så många punkter Sara!!
Det där med serier kände jag igen mig otroligt mycket i. MÅSTE få veta slutet och det är ju hyfsat problematiskt när det typ är 8 säsonger att ta sig igenom. Jag gjorde som du och sträckkollade två säsonger av Pretty Little Liars på typ en vecka. 42 avsnitt a’ 45 min… Det gick så jäkla långsamt att jag fick googla spoilers för att jag så gärna ville veta vem som var mördaren… Haha sjukt!
Åh, vad rätt i prick! Jag är slarvig men stör mig inte så mycket på stökigheten som jag gör på smulor, barnens kladd efter maten eller grus/ damm. Skjuter upp det mesta men håller precis som du deadline och presterar som allra bäst när det är press, har jag tid på mig så gör jag inte många knop. Kanske därför jag alltid får ett ryckt och börjar röja precis innan jag ska gå och lägga mig?!
På riktigt kan jag köra en copy+paste på hela listan. Trodde inte vi var så lika med räkningar & deadlines ☺️
Det här måste vi prata mer om över en middag
UNDERBART! Och jag känner igen mig på många punkter… hihi!
Jeg er perfekt, ingen problemer her -mohahaha! Nei, jeg er nok litt av en prestasjonsprinsesse selv og kan ha litt lett ocd (ingen merkelapper som ligger på kjøkkenbenken her). Jeg har vanskelig med å bestemme meg, vil jo ikke velge feil eller gå glipp av noe! Jeg har post traumatisk stress, men det er jo ikke noe jeg kan noe for. Jeg er veldig kritisk til meg selv, noe som bla gjør at mine kreative planer mest bare blir planer.
Haha, skulle kunna kopiera detta inlägg rätt av!!
jag älskar det här inlägget!!
Oj vad vi är lika! Du nämner minst 4 punkter jag glömde på min lista. Punkt 1, slarvig. That’s me. Det ligger saker överallt. Jag kan inte stänga lådor och skåp, det GÅR inte. Men jag är övertygad om att min klädhög vid sidan om sängen räddat min stora tjej från att slå sig blå när hon ramlade ner från sängen som bäbis…
Jag skjuter upp saker och vågar knappt svara telefonen om jag inte vet vem som ringer. Ofta låter jag bli och låter dem lämna meddelande… Haha. Kul att man inte ensam om alla knasigheter!
Kul läsning! Tror också att det kommer bli trendigt att visa den s.k “opolerade ytan”. sätter citatteckan då jag tror att man medvetet, eller omedvetet, ändå inte visar “verkligheten”. Vilket ju är helt förståeligt. Att lägga ut sitt riktiga privata jag på nätet för tusentals läsare är kanske inget att eftersträva direkt?
Sen det där med affirmationer. Jag tror att det nog kan funka för en del men kan bli lite trött på alla tips om att änka positivt. Så vitt jag har förstått så finns det lite forskning på att det fungerar, snarare tvärtom. Iaf inom psykologin. Men om det funkar för en så är det ju bra! 🙂
Tack Sara! Du ÄR fantastisk! Och när jag läser dina punkter inser jag att min lista borde ha varit längre… 🙂