Jobbet höll mig kvar på sofflocket länge ikväll men till slut kom jag ut i mörkret. Det var milt och skönt och lugnt och tyst. Och som sagt, jättemörkt. Jag satte pannlampan på huvudet och stavarna runt händerna; sedan sprang jag ner från Ullådalen till E14 och tog mig, kanske inte lika mycket springandes, upp igen. 4 km nedför och 4 km uppför. Syftet var ett bra pass där jag fick jobba igenom kroppen utan för hög puls. Lite månsken, snötäckta vägar och snötyngda grantoppar på det och livskvaliteten är fullkomligt total.
[insert]
[/insert][insert] 
[/insert][insert][/insert] Kläder // Craft PXC High function
5 kommentarer
Älsk på snön! Och grymt härligt kvällspass! Jag tar skånskblåst mitt på dagen istället….
Starkt Sara
Otroligt vackert Sara!
Att springa i mörkret på vintern är verkligen att uppleva den tystaste tystnad som finns. Det är något med snön, och hur den ändrar akustiken. Längt på det!