Jomen det är väl lite härligt att stå och kolla marathonlöpare ändå. Jag stod med härliga vänner och fick därmed en hel drös med kända och okända människor att heja på – det blir dessutom roligare att heja fram folk då. Min sambo sprang bra och landade på fint Stockholmsbästa på 2.55 och såg pigg ut på båda varven; det gjorde faktiskt de flesta andra jag kände igen också. Roligast var nog när en bloggläsare kände igen mig – hoppas det gick bra för dig med!
Isabellah och Szalkai med flera på första varvet på Stockholm marathon
Pernilla Bredolt sprang förbi
Åsa; alltid så himla stiligt fin
Isabellah igen
Maria – Funrun – hejade fram med flagga
Och Annika delade ut Plopp till de som såg trötta ut
Klart tigrar ska springa
Funrun och Christer från Jogg.se
3 kommentarer
Haha det var lilla jag 🙂 Var så sjukt utmattad när jag råkade se dig så några hämningar fanns inte 😉 sjukt kul att jag sprang in i gubben framför samtidigt! Men jag landade på 3:58 så jag är jättenöjd med min första maraton! Sjukt kul att se dig “live” hursomhelst 😉
kram!
Fina bilder! Det var ett riktigt härligt lopp i år!
Synd att jag inte såg dig. Hade varit kul att säga hej.
Vilken folkfest, vad härligt det ser ut! Kan tänka mig ni blev trötta av att heja på också? Du är den bästa hejaren/sherpan! Kram