Från fredagens 30 grader till ett kallt mellanspel efter åskoväder och så 6 grader här i Åre just nu. Vädret är vad det är och även om jag rullat genom ett landskap som varit grått har det också varit fantastiskt grönt. Oavsett hur vackert det var så infinner sig alltid en olustig söndagskänsla när jag reser någonstans om söndagskvällarna. Idag fick jag åldersnoja. 32 var gammalt förr om tiden och det fastnade på min näthinna: att jag är gammal. Det var som att jag kände en plötslig cancersvulst växa i hela kroppen och jag tänkte att det här med att vara frisk vs att vara sjuk är som ett lotteri som de flesta av oss(?) drar nitlotten i.
Nu laddar jag för en märklig kortvecka tillsammans med tända ljus och höstbuss. Jag har plockat in jordgubbsplantorna från balkongen, det finns viss risk för att de regnar ihjäl annars.
Färdkompis
5 kommentarer
Men Sara, din sambo som är några år äldre än dig är ju värsta atleten, so don’t worry be happy 🙂
Jag hörde en fantastisk föreläsare i fredags (Ingvard Wilhelmsen från Hypokonderklinikken i Bergen) som pratade just om att man måste välja hur man förhåller sig till saker man inte kan påverka (åldrande, sjukdomar etc). Citatet “Jag anser mig vara frisk tills motsatsen är bevisad” ska jag plocka fram om jag börjar noja över något 🙂
40 är det nya 30 har jag hört!
Äsch 30+åldern är poweråldern och den klär dig jäkligt bra!