Jag lämnade in min Nishiki på Åre bikes klockan 12 och hämtade ut den strax innan klockan 17. Snabb service! Bra sådan dessutom. Nu återstår bara en sak: att faktiskt cykla.
Det stör mig lite att jag fortfarande ser mig som nybörjare på landsvägscykling, trots att jag faktiskt cyklat i några år och rätt många mil. Dels har jag så många proffscykelvänner med till exempel SM-guld (Jessica) eller som hör till de snabbaste triathleterna i Sverige på cyklingen på Ironman (Karin) och de härliga människorna på Craft Sportswear som liksom lever cykling och då framstår min solskenscykling med fotostopp som tja, lite blek. Dessutom är jag alltid nervös innan jag ska ut.
Nu ser jag fram emot cykelpremiären så att fjärilarna i magen kan lugna sig lite.
Finaste cykeln: Nishiki Limited. Mattsvart och snabb och en riktig proffscykel!
6 kommentarer
den där känslan finns ju där varje år oavsett hur många eller få år man har cyklat. Och du är ingen nybörjare inte! Hoppas du hittar fina rundor i Åre med omnejd som du kankse delar med dig av? 😉 vill upptäcka lite nya vägar, de här i Östersund kan jag utan och innan.
Det hör till den där lilla pirrande känslan – du är som alltid helt fantastisk – även på att cykla.
Är övertygad om att du kommer susa fram som ett jehu på den hojjen. 🙂
Liksom jag är övertygad om att pauser är livsnödvändiga.
Och kul med Jämttriangeln!
Jag är också alltid jättenervös innan cykelpass, skönt att höra att någon känner lika dant! Jag botade det något genom att racer-pendla mellan Duved och Åre förra sommaren, du kommer ha grymma turer på din Nishiki där uppe! 🙂
Det löser du galant. Ut och njut!
Fast solskenscykling är ju MINST lika bra! För dig. :-)))
Kram M