Boston dagen efter. Staden är öppen men det är inte business as usual. Livet går vidare också här. Människor går till jobbet. Kontorsfolk sitter i solen med sina smörgåspåsar, fönsterputsare balanserar på stegar, turister åker hop on hop off-bussar. Poliserna står utplacerade här och var och media har ockuperat ett gathörn vid Boylston Street. I en park ligger folk i solen. Hundar rastas. Barn leker. Solen skiner och det är en fantastiskt vacker vårdag. Men på en gata mitt i stan råder kuslig tystnad trots att det brusar runt omkring. Den är bred och där är tomt. Just där är gårdagen väldigt närvarande.
11 kommentarer
Så tråkigt och tragiskt att sånt händer, skönt att ni är välbehållna. Jag tänkte faktiskt på dig när jag fick höra om händelserna, eftersom jag följer din blogg så har man ju lite koll på vart i världen du håller hus.
Mitt i allting annat, fantastiskt fina bilder och rysligt bra skrivet, blir berörd och fattar inte hur någon/några kan göra sånt… Tur att det inte var värre!
Skönt att ni är välbehållna. Fantastiskt fina bilder!
Vilka bilder Sara – och vad fint att du ser glad ut, hoppas ni mår bra båda två!
Jag var så glad när jag såg inlägget nedan och att ni var oskadda. För igår då jag fått veta vad som hänt gick jag in här för att se om du skrivit något om hur det var med er. Men såg inget så jag skrev en kommentar i Lobster roll inlägget. Tänkte på er och hoppades att ni varit långt från explosionerna. En annan kompis vi kände var där. Ca två block från bomberna då de sprängdes. Så fruktansvärt!!! Jag tänker så på alla som drabbats. Terror. Hemskt!!!! Det finns inga ord.
Varm kram!!!
Det är verkligen så hemskt!! Var på ett heldagsmöte idag och vi började morgonen med att skicka våra tankar till Boston och alla dem som drabbats. Jag är så glad att ni klarade er bra! Kände även andra som sprang men de är också oskadade.
Det är bara så förfärligt!!!
Finner knappt ord för det som hänt. Fy!
Verkligen, verkligen tragiskt…. 🙁
Så fruktansvärt! Tänk att livet kan förändras så fort, huva!