Viktiga beslut fattas i magen. Så är det för mig. Nu gör jag lite slut med Nike. Jag har aldrig varit lika Nike-frälst som Åsa, men jag har tyckt att Nike varit snyggt och gjort bra grejer. Det gör de fortfarande – men de vill inte att jag ska köpa (jag har rent krasst fel ålder och fel image).
Jag förstår att vissa läser saker och ting rent bokstavligt talat. Det är inte så man ska läsa det här inlägget. Det är klart att Nike vill att jag ska köpa! Men jag upplever att de på senare tid använder en viss kommunikation kring sitt varumärke som inte alls attraherar min kundtyp – därför är jag inte så begeistrad. Jag tycker att det i grund och botten finns en riktigt bra story kring Nike. Om hur det grundades – om coola citat som hänger på väggarna i olika Nike Stores i världen. Men – det är inte så man kommunicerar det i Sverige och där tappar man mig. Så som det är nu identifierar mig inte med Nike helt enkelt – och jag råkar vara en sådan person som “köper varumärken” för vad de kommunicerar och den känsla de förmedlar – och står för.
Igår var jag på invigningsevent för Nikes shop in shop-yta på Stadium Drottninggatan (man har också en shop in shop på Intersport som ligger vägg i vägg – ytan på Stadium är däremot lite större). Just då (men inte enbart då) blev det så himla tydligt att Nike inte riktar sig till mig – så jag gör mentalt slut nu. Men det var kul så länge det varade!
Jag kommer fortfarande att träna i Nike (läs: jag tycker absolut inte illa om Nike – jag konstaterar bara att jag inte är målgruppen) eftersom jag har mycket Nike hemma (och jag älskar ju Nike Free-skorna!) men det kommer inte att bli med den känsla som jag fick på det här eventet. Sara Althini, det eventet gjorde du riktigt bra och det var då och där som jag fastnade för Nike!
Gårdagkvällens Nike-event var för mycket yta och för lite känsla. Man lyckades bra med att visa snygga kläder men jag saknade Nikes värderingar. Det var ett “grunt” event. Och det är såklart tråkigt att säga det eftersom Nike gör mycket snyggt och för att en av mina bästa vänner är en Nike Master Trainer.
I mitt huvud får jag inte ihop hur Nike tänker: jag tittar på trainer teamet och ser en rad kompetenta tjejer och killar som i många fall är en bit över 30 år och jag bildar mig en uppfattning om Nike utifrån det. Och jag ser vilken approach Nike tar ikväll – och därmed också vem de vänder sig till – och det blir en frontalkrock i mitt huvud.
Jag köper med känsla. Det betyder att jag jag går igång på varumärken (det är trots allt en typ av identitet) och service (bemötande – i butik, kundtjänst, sociala medier eller vad det nu kan vara). Jag kommer aldrig att handla från nätbutiken Zalando eftersom deras SEO-byrå är usla på bloggrelationer. Jag kommer heller inte att gå tillbaka till Texas Longhorn på Hantverkargatan eftersom det tydligen var mitt fel att jag fick ost på hamburgaren när jag beställde laktosfritt. Mitt hjärta slår däremot lite extra för Craft eftersom jag träffat personerna bakom varumärket och de lever verkligen sitt brand och känns äkta och genuina. Jag är en storkonsument av Västerbottensost (det är faktiskt den enda ost jag köper) eftersom det produceras i det lilla samhället Burträsk och det känns därmed “på riktigt”.
Jag kommer också att sluta som Nike Run Club leader. Jag gör saker med hjärtat.
UPDATE & FÖRTYDLIGANDE: Nike gör snygga och bra saker! Jag känner mig bara inte pratad till som målgrupp. Troligtvis är jag inte heller målgruppen enligt den svenska marknadsstrategin. No hard feelings!
Snyggt? Tveklöst!
32 kommentarer
Det här är så kul!!
Någon har precis satt ord på en känsla som jag inte har analyserat så mycket.
Jag kan ju bli så löjligt lycklig över snygga träningskläder som funkar så jäkla bra när man tränar. Så bra att man alltid vill ha dem på sig, även när man inte tränar.
Jag har också blivit för gammal för Nikes nya kläder. Vilket jag inte riktigt har reflekterat över, men när man kommer ut ur en Nike-butik tomhänt, då har det hänt något!
Sömmar som ger snygg rumpa?? Ah men då klarnar det… Det är flera som envisas med den här retoriken. Väldigt mycket “du är förstås en osäker runt-20 brud som tycker att utseende är det viktigaste med träning” över det budskapet. Tilltalar verkligen inte mig heller!
Sömmar som ger snygg rumpa?? Ah men då klarnar det… Det är flera som envisas med den här retoriken väldigt mycket “du är förstås en osäker runt-20 brud som tycker att utseende är det viktigaste med träning” över det budskapet. Tilltalar inte verkligen mig heller!
Amy: det var inget speciellt som hände – det var mer känslan. och det är inte eventet enbart, det är allt i nikes kommunikation på senare tid. detta inlägg ska inte läsas så himla bokstavligt. 😉 men okej: man pratade “leggings” istället för tights. man pratade detaljer på armarna istället för funktion. man pratade “sömmar som ger snygg rumpa” istället för (återigen) funktion. man får gärna prata om alla dessa grejer – men gör det i kombination med träning eller funktion eller nåt annat. men som sagt, det är inte eventet. och jag är inte kritisk mot nikes produkter – det vill jag vara tydlig med eftersom jag kommer använda en hel del nike även i fortsättningen. jag älskar ju nike free till exempel – och jag gillar nikes ursprungliga story!
Ingmarie: så ledsen att jag missade lunchlöpningen!
Ditt hjärtas röst har aldrig fel. Kram på dig!
Jag är fortfarande ett stort frågetecken. Vad hände på eventet?? Vad var det för känsla som förmedlades?? Exempel?? Beskriv! 🙂
Och varför ber du i princip om ursäkt för att du inte vill köpa Nike längre, inkl kursiverad update på slutet? Är det känsligt?
Känner mig själv rätt skeptisk till Nike-hajpen, försöker köpa blandat och shoppa efter kvalitet/funktion/ design. Men visst blir man (särskilt om man som jag är en yrkesskadad kommunikatör) blir inspirerad av magiskt bra branding och vill belöna företag som impar på den fronten.
Personligen är jag mycket oinsatt i de olika varumärkenas profilering, om det inte är väldigt märkbart.
Jag köper inte så ofta träningskläder utan har ett gäng jag sliter på kan man säga..
När det gäller inomhusträning gillar jag FREDDYs kläder. Men jag har en mixmax av allt möjligt, så jag är nog inte så lojal av mig. 🙂
Annie: det mognar nog fram ett till sådant 🙂
Anna: fantastiskt bra!!! jag har älskat mycket av nikes storytelling – och kanske gör snart igen
Ylva Maria: alltså, det var ett supersnyggt event på alla sätt – jag vill verkligen inte säga något annat. men jag är inte målgruppen! En stylist var där och satte ihop outfits utifrån att det skulle vara snyggt. Och det var snyggt!
Aha!
Åh, nu blir jag så nyfiken. Hur var det? Vad skedde, vad kommunicerade de och hur? Jag förstår att de inte riktar sig till dig – men berätta gärna hur! Jag som inte var där, och inte kommer fara dit, och inte heller bor i närheten av någon Nike Shop, har ingen aning om hur det kan vara.
I höstas “råkade” jag hamna på en Nike butiks invigning i på självaste Copacaban i Rio. Då blev jag såld. Butiken, personalen och kläderna bara tilltalade mig. Allt andades; kört hårt, DU är snygg, DU är cool och personalen (grymma säljare) var så intresserade av MIG. Det fick mig som annars kan känna mig lite som ett UFO på sånna här tillställningar att känna mig välkommen . Slutade med att jag kom hem med både det ena och det andra så klart. Men jag förstår vad du menar, det kläder man köper säger ju lite vem man är, därför är jag glad över att få samarbete med Kari Traa.
Ja det var ju det jag menade! Att du visar att din hemsida inte är en kommersiell kanal utan det som du känner för är det som får vara med. Jag tror, när folk kanske inte förstår vad du inte gillade med Nikes senaste event att de inte kanske förstår fullt ut hur du resonerar som konsument. Du skriver så bra om det ibland- du vet “upplevelseshopping” kontra “plagg i högar”. Önskar ett till sånt inlägg snart! Kram!
(det finns mer att säga, men jobbigt skriva från telefon… Sammanfattar det med: för mig är inte träningskläder bara träningskläder)
Maja: det finns mkt jag vill skriva i anslutning till din kommentar. För det första: allt som har med träning/hälsa att göra engagerar mig eftersom det är ett starkt intresse. Det är främst där som det är viktigt för mig att “känna med” varumärket. Jag bryr mig mindre om varumärken som ligger utanför mina intresseområden. För det andra: konsumenter drivs av olika saker. Vissa personer köper utifrån pris, till exempel. Jag vill köpa en känsla. Därför handlar jag också extremt sällan på HM eller Lindex etc – jag drivs inte av pristänket
Oj, jag måste säga att jag har jättesvårt att förstå detta.. alltså jag har jättesvårt att förstå hur ett varumärke kan betyda så mycket att du känner att du behöver göra slut med det? Att du verkar uppleva att din ‘livsstil’ är så starkt sammankopplat med kommersiella intressen?
Jag tycker väldigt mycket om din blogg och läser och inspireras av den varje dag, men jag har ofta tänkt för mig själv att konsumtion verkar vara så himla centralt för dig, och med det här inlägget blir det bara ännu mer tydligt. Det är intressant att du har sett på Nike (som jag förstår det) som något att identifiera sig med. För mig så står Nike för ingenting. Det är ett av världens största märken som du kan köpa i vilken butik som helst världen över. Dom gör absolut fina och funktionella kläder, men det du gör i deras kläder (din livsstil) kan du ju göra i vilket träningsmärke som helst?
Den här kommentaren är inte på något sätt till för att dissa dig, utan mer en reflektion kring konsumtion tror jag. Lite svårt att formulera mig, men det är fascinerande hur stora varumärken kan få oss att känna att vi är del av något och har en speciell livsstil utan att vi behöver göra annat än att öppna plånboken..
🙂 I hear you!
Nu förstår jag bättre! Och tack för Longhorn-historien. Hoppas du får en härlig helg! 🙂
Man ska följa hjärtat! Det är därför jag gillar din blogg!
Petra: nej det är lite synd. jag känner mig så extremt “oträffad” så då spelar det ingen roll hur snygga grejer de gör.
Karin: det var inte kvällens event bokstavligt talat – däremot “andemeningen” i detta och en lång rad andra aktiviteter de gjort på senare tid. det träffar inte mig, jag kan inte identifiera mig med varumärket och därför känns det inte rätt. jag tilltalas inte av det. det finns en superhäftig grundstory i nikes brand – men just nu känns det inte som man använder sig av det.
Annie: jag är extremt medveten vad jag skriver om – och vilka ställningstaganden jag gör. den här bloggen är skriven med själ och hjärta och inte för att vara en kommersiell kanal.
Fitnesscoachen: tack madde
Pelle: 🙂 jag har beskrivit lite mer i en kommentar ovan. 🙂 och apropå longhorn: jag gjorde en telefonbeställning på stor takeawayorder. jag sa att en av hamburgarna skulle vara laktosfria och frågade om brödet var laktosfritt – vilket killen i telefonen kollade upp i köket. när vi ska äta hemma en stund senare är hamburgaren ändå full on laktos så vi ringer och säger detta. och de fattar inte vad vi menar och det är rätt dåliga i bemötandet men efter mycket om och men när de äntligen fattat att vi har beställt laktosfritt och inte fått det så ska vi få pengar tillbaka när vi går dit igen (vi bor inte precis grannar med det här stället – en av oss fick helt enkelt vara utan middag). då är de jätteotrevliga igen och säger “ja så går det när man beställer vi telefon”…. och det var managern.
Hej!
Har läst inlägget två gånger och bortsett från att jag gärna vill veta mer om Texas Longhorn-episoden så fattar jag inte vad som var så dåligt med Nike-kvällen. Har svårt att tro att Nike inte vill sälja kläder till folk i alla åldrar, om det är där skon klämmer. För övrigt så är det roligt att läsa din blogg.
Mvh
Vilket otroligt intressant inlägg. På ett helt nytt sätt. Jag förstår om det känns lite att avsluta ditt tränarskap där, men du är så stark som person och vet exakt vad du vill stå för så jag är helt övertygad om att du och din magkänsla gör rätt val.
Kram och trevlig helg på dig!
Det finns hopp för både mänsklighet, bloggandet och massa annat när såna som du tar ställning så här klokt, konkret och och tydligt.
Inte nödvändigtvis klokt bara för att det är emot Nike- som jag ju själv har svårt för just för att jag inte alls någonstans kan identifiera mig med dem. Jag klarade av några timmar på Nike Blast sen gav jag upp för att hela eventet och jag skrek ” det här är inte till mig”. OCh då tycker jag att jag lever “just do it” hela tiden. Det är ju helt ok att allt inte är för alla. Men likt Petra undrar jag om inte Nike skulle tjäna mer (måste ju vara ultimata syftet) av att rikta sig mot den köpstarka massa som vi över 30 är? Nåja det är deras problem!
Det jag tycker är det fina är att du gör det på ett smart snyggt sätt och förhoppningsväs läser Nike, adidas, Reebok Casall och alla stora märken detta och lär sig något om hur de faktiskt måste tänka till lite i sin kommunikation och profilering.
Tack för bra inlägg!
Tack för ärligt och bra skrivet inlägg, men håller med lite ovan, VARFÖR gillade du inte eventet/deras tänk?:) Nyfiken
Hjärtat och magkänslan har aldrig fel. Sen kan jag tycka att det är så märkligt att företag som Nike hårdinriktar sig till en så ung målgrupp. Visst, jag fattar att de vill kännas hippa, fräscha och “nu”. Men marknadsavdelningen måste ju för sjutton veta att det inte är tonåringarna som har massa pengar att spendera på träningskläder. Det är ju 30-plussarna (och äldre) som har.
Annika & Uppochhoppa: nej inte att det var 15-åringar på eventet, däremot kommunikationen som så tydligt riktar sig mot en tydligt yngre målgrupp. Den träffar mig fel – såklart – jag är ju “äldre”.
Vad var det som blev själva krocken? att det var femtonåringar på eventet? Jag hänger inte med? Men så är jag ju fyllda 30 och var inte ens bjuden… ha, ha.
Förstår vad du menar. Men om man bara ser till det här med åldern så har jag tänkt lite. Jag kände mig också gammal i kväll men frågan är om det beror på Nike eller Stadium. Det var ju egentligen Stadiums medlemmar som var inbjuda. Tråkigt att du inte fortsätter å vara med o peppa på onsdagarna!