Idag var jag oturligt nog dubbelbokad så medan SATS Danderyd invigdes av bloggare från det här gänget hängde jag vid Frescati i löparskor och med stafettpinne i handen. För en inte så snabb löpare som mig så är det inte utan viss nervositet som jag springer i ett stafettlag. Men det var ett skönt gäng med plats för alla slags löpare.
Banan badade i sol och det var en perfekt löpardag för mingel och picknick. Jag tyckte jag hade en bra känsla i benen även om det kom en dipp vid 3 km där det var lite backigt. Runt omkring mig hade jag både snabba löpare och lite långsammare och det var härlig stämning. Strax innan mål fick jag glada hejarop (tack för dem om ni skulle råka läsa detta!) och det var skönt att få lämna över stafettpinnen till siste man i mitt lag när jag gjort min del i tävlingen.
Jag och Grabben, som också sprang
6 kommentarer
Jättekul att ses!
Helena: haha exakt så
Anna: dig med! 🙂
OrienerarEmma: ja det var skoj!
Lisa: tack för hejarop, det gjorde mig himla glad!
Anna ovan missade dig kanske – men jag och Hanna (hannaspringer.se) som var i Annas kompislag (vi var två lag som sprang för Lofsan) var det som hade rosa linnen på oss och skrek på dig med HEJA SARA! där vid typ 4,2 om det är oss du syftar på. 🙂
Gillar din blogg så mycket och tyckte det var väldigt kul att se dig live. Du såg iaf väldigt glad ut även om det var jobbigt där på slutet.
Bra jobbat!
Kul att du också sprang! Jag körde för första gången i torsdags. Stafett är ju alltid nervöst men när man väl kör är det ju SÅ kul också att göra något tillsammans!
Synd att jag inte såg dig i vimlet. Hade varit kul att ge dig en svettig kram eller kanske fajtas lite – träningsbloggare mot hälsobloggare 😉
Nä, skämt åsido – vore kul att snacka lite eller åtminstone hejja på dig.
Ha en skön söndag!
Kram
Ouch…stafett. Som lagsport fast ensam liksom. Nerver!