När vi äntligen kom hem till Stockholm efter 50 mil i bilen kunde jag knappt vänta innan jag fick byta om till träningskläder och sträcka på benen i Rålis en sväng. Det skulle bli så himla skönt, tänkte jag! …eller, vänta nu. Who am I kidding?
När jag kom hem till Stockholm och vi hade burit upp alla grejer till lägenheten, inklusive 2 katter som vi är kattvakt till, ville jag absolut inte sticka ut och träna. Inte ens trots att jag visste att det skulle gå supersnabbt och vara sådär himla skönt efteråt. Det verkade väldigt jobbigt att återigen byta om, knyta skorna och öppna ytterdörren.
Men ibland får man ta sig i kragen. Och liksom just do it. And so I did. Trots att det blåste snålblåst och regnade småspik. Det som räddade mig var att det var ett mentalt enkelt pass. 4 minuters löpning på 80% av maxpuls följt av 10 benböjshopp, 10 axelpressar (med stock i Rålis utegym) och 10 långa sekunders sidoplanka (per sida). Upprepa 4 gånger. Sedan – klart! First you feel like dying – then you feel reborn!
På en strand i Halmstad en helt annan dag
7 kommentarer
Åh – gjorde samma sak när jag klev ur bilen igår. UT BARA! Fantastiskt skönt när man väl har tagit sig iväg… Bra jobbat!
Haha.. så det är inte bara jag som tränar innan jag packar upp! Gjorde samma sak ikväll och när jag var liten så drog jag direkt från flighten hem från Florida och spelade fotbollsmatch!
Grymt gjort att ta sig i kragen i de läget! åh känslan efter såna pass är den bästa:)
Bara för det ska jag skärpa mig och göra ett varv till av icke-hopp-delarna i din påskutmaning. Det är ju en knapp timme kvar på den. Tack för inspirationen!
Du är så jääääkla bra…:) Hardcore!!
Bra gjort 🙂
Det är grymt!
Såna tillfällen krävs disciplin och järnvilja. Det jobbigaste som finns är verkligen då man soffat till sig, men så skönt efter då man tagit sig i kragen!
Ha en fortsatt skön kväll!