Love Nike (och det där med varumärken)

Jag är instängd idag. I mitt exceldokument med tusen flikar, pivottabeller och diagram. Analytikerhjärtat klappar lite extra när jag har flyt – och hjärncellerna trängs, bråkar och skriker när jag fastnar i det exceltekniska. Så jag tar en paus. Surfar in på Nike dit jag inte vågat surfa in på sista tiden. Jag försöker hålla igen på utgiftskontot. Men om jag fick shoppa som jag ville, så skulle det bli det nedan.

En Nikegrej har jag faktiskt shoppat. GPS-appen till min iPhone. Ni vet, den med applåder från Facebook. Det är en superapp som visar hastighet, sträcka och som ger kilometertider och som peppar med röster lånade från bland annat Lance Armstrong och Paula Radcliffe. Appen spelar den musik jag lagt in och vill jag så kan jag peppa mig lite extra med utvalda “Powersongs”. Och självklart har jag gjort som många av mina Facebookvänner – kopplat den till Facebook så att man kan se när jag påbörjat en ny runda. Varje kommentar och gilla-tryck på min statusrad blir till hejdundrande applåder i mina öron. Kul grej – helt klart värd de 15 kronor som den kostade.

Och jag kan konstatera det som redan konstaterats. Nike är mer än skor och kläder, Nike är ett av de varumärken som finns med oss i det vi gör och som engagerar oss i det vi tycker och tänker. Medan andra varumärken står trycka på kläder som slängs i och ur tvättmaskinen så är Nike lite mer än så. Det är ett statement vi skyltar med och som definierar oss. Som vi vill vara som. Jäkligt smart. Hur det har blivit så är relativt enkelt att se på de produkter och tjänster Nike erbjuder förutom sina kläder. För mig som är intresserad av varumärken och hur de fungerar så är det fascinerande att titta på strategi (från ett utanförperspektiv) och påverkan. Även om man inte är intresserad av kommunikation så kan man inte komma undan hur det påverkar. Ingenting erbjuds gratis (eller nästintill gratis) bara för att. Därtill kan man man såklart tycka vad man vill om Nike. Om produktion, om företagskultur och allt det där andra som också påverkar ett varumärke.

För att få lite perspektiv på det hela så är Sverige ett varumärke som fungerar ungefär likadant, fast i en helt annan värld. Och det finns såklart många fler exempel och ungefär hur mycket som helst om varumärken att läsa. Till exempel här om varumärkets fyra S, eller här om hur olika generationer förhåller sig på olika sätt till varumärken. Det är intressant att läsa att “generation Y” (födda 85 eller senare) vill vara delaktiga på ett kreativt sätt till varumärken eller att “generation X” (födda 65-84) i högre grad förlitar sig på personliga rekommendationer än tidigare generationer. De förväntar sig variation och att kunna ha en egen inverkan på varan eller tjänsten.

Generationsskillnaderna är också tydliga i bloggandet om varumärken. Ta det här med att skriva om gratisprodukter till exempel. De yngre (läs: Blondinbella och yngre) tycker inte att det är någon big deal att bloggare skriver om sådant som de fått utan att förtydliga att det är gratisgrejer. Enligt läsarna är det underförstått att bloggare enbart rekommenderar om sådant man gillar (oavsett om man fått det gratis eller inte) – annars tappar bloggaren i förtroende vilket skulle vara förödande för den fortsatta “bloggkarriären”. Bland de något äldre är denna transparens nödvändig och att inte skriva ut vad man fått gratis underminerar förtroendet. Samma beteende ger således upphov till två helt olika reaktioner beroende på vem som läser inlägget.