Jag har precis varit och bränt av lite drygt 500 trappsteg och när jag kom hem lyssnade jag på Rockylåten. Inspirerad av kvällen utmanar jag den som vill på 1000 trappsteg! Ni har hela helgen på er. Vill ni vara hardcore gör ni alla steg under ett och samma pass. Vill ni ta det piano suddar ni bort en nolla och gör 100 under helgen. Anta utmaningen här!
Jag har hittat den mest fantastiska trappa bortanför sporthallen i Halmstad som går upp till Galgberget. 102 trappsteg räknade jag till. Det är inte fy skam. Jag växlade mellan att springa dubbelsteg och snabba enkelsteg. Efter 5 intervaller var jag rejält trött i baksida lår och pulsklockan hade registrerat en puls på 213. Min i övrigt uppskattade maxpuls ligger på 208. Jag tror klockan förivrade sig lite för den rörde sig rätt så snabbt nedåt också…
Det är riktigt kul med trappintervaller. Visserligen jobbigt som fasen men snabbt överstökat och kryddat med mycket action. Testa!
11 kommentarer
Jag lägger upp lite kartor och bilder på min blogg senare ikväll, jag ska dit och springa. 🙂
Hmmm är rätt så sugen på att anta den utmaningen men vi har inga bra trappor här i staden. Längsta trappan tror jag har 20-25 steg så det skulle bli väldigt många enformigt..men som sagt är alltid sugen på en utmaning 😉
Therese: nä, inte heeela vägen. jag springer i den trappa som egentligen börjar nere i stan (en bit bakom sporthallen liksom). den har 102 trappsteg. jag tycker att den har bättre steg än den långa trappa som går upp till tornet för de stegen är så “låga”. Men det är ju bra träning det med iof, få ta den nästa gång…
hmm, norra infartsleden? menar du backen som börjar vid slottsmöllan typ då?
Shit, sprang du hela vägen upp till tornet? Det blir ju som lite automatisk vila mellan första och andra trappan då, när det är lite grusväg. Jag brukar också köra lite trappintervaller där, men jag tror hela tiden att jag ska ramla och slå ut tänderna, så jag springer som en krum tant med blicken i backen…
Apropå bra ställen runt Galgberget att köra tunga intervaller på så finns det en helt underbart bra backe (eller egentligen tre olika varianter som är lite olika jobbiga) som börjar på samma sida om berget som trappen är på, men precis nere vid Norra infartsleden. Det enda som är lite dåligt är att backarna är så långa så det blir väldigt lång vila när man ska ta sig ner… 🙂
Hej igen.
Det är den som korsar mellan första och andra trappan och som slutar i höjd med den röda byggnaden (för övrigt en gammal skola).
Fantastiskt bra träning!
//Henric
Henric: ska leta upp den! är det den som är mellan denna trappa jag sprang igår och den trappa som leder upp till tornet?
Hej!
Ett bra komplement till trapporna på Galgberget är att köra “böjen”
(även kallad “Bananen”)som går som ett S bredvid nedre delen av trapporna. Det är också bra träning. Vill du få den mer allsidig kan du springa den baklänges också.
//Henric
Fine: jag vet inte riktigt, har funderat på det rätt många år men jag lyckas aldrig vara hemma…
Ellen: åh, bege dig genast dit! haha
Emliscious: ja det är jag väl medveten om!! 🙂
bra där! trappor is the shit!! jag har en trapp-fetisch =) =)
I Mälarhöjden finns en lååång trappa som heter Jakobs stege (tror det finns utmärkt på kartan?). Har inte sprungit där på flera år men som jag minns var det en himla massa trappsteg…
oh no, not galgberget! *ryser* BRA JOBBAT!
Ska du springa prinsens minne den 21a augusti?