Jag tycker det är supertråkigt med förbud. Det är när jag har träningsvila som jag vill träna som mest, det är när man är ordinerad löparvila som man längtar till löpningen och det är förmodligen när man inte får äta onyttigt som man vill just det.
KarinTri har haft ganska många godisfria dagar nu – hennes projekt började sent i höstas och sträckte sig över julen och hennes fokus är imponerande! Jag hakade inte på den utmaningen: jag ville faktiskt äta godis i jul. Jag känner inte att jag (och varken mitt sug eller min kropp) behöva plocka bland knäckbitarna direkt, men jag älskar tamigsjuttsingen skumtomtar! Det handlar inte om att äta bara för att. Det handlar om att äta något jag gillar, och att inte äta det jag inte gillar. Tomtarna åkte in i munnen – men knäcken gjorde det inte.
Men för i helskotta Sara, kanske ni tänker? Tja, säger jag. Jag älskar egentligen allt som är gott och det mesta som är onyttigt (med undantag för fransk nougat och punschpraliner)! Och ja jag vill helst äta vad jag tycker är allra godast hela tiden men jag äter inte skumtomtar varje dag året om. Jag äter dem bara i december – i övrigt passar de inte alls in i min kostcirkel.
Hade jag antagit ett godisförbud under december hade jag tyckt att det varit ganska tråkigt. Jag tror inte på förbud. Däremot tycker jag att det är fantastiskt att man kan vara “sund och hälsosam” enligt många hälsogurus genom att hålla sig till 80% eller 90% strikta nyttigheter – och att tillåta sig vara 10% eller 20% “onyttig” (jag vet att Paul Chek är en av de som förespråkar detta, men det finns nog fler).
Detta gäller förmodligen när man är i ett normalläge. Vill man gå ner i vikt eller siktar mot något annat mål, ja då bör man justera procentsatserna. Suzan är ett exempel på en tjej som lever strikt de flesta dagarna men som tillåter sig regelbundna tillfällen då hon äter vad hon vill ha och lyckas utmärkt med sin viktminskning – och jag tror på det. Det ger balans, liksom. Och än viktigare, den strikta livsstil man helst vill hålla blir inte sådär omöjlig.
Mölle bjöd på femrätters när vi var där en helg i september… definitivt en av dagarna i 20%-kategorin
4 kommentarer
Hey. KarinTri här. Att ha en bra balans är toppen! Men om det hade varit lätt att ha 90-10 i livet, då hade jag inte varit i behov av att tappa i vikt nu kan jag säga.
Jag åt inte mkt godis innan jag startade dessa utmaningar men det kändes bara onödigt. Just att ha en utmaning och se om man klarar det, det triggar mig! Så det är inget “förbud” i sig, som tvingar mig. Jag vill helt enkelt inte äta det. Mitt fokus är så starkt just nu och ligger på helt andra saker.
Sen har jag 30 dagar i taget medvetet så att jag ska få ta ett nytt beslut efter ett tag, så att det inte är “aldrig mer”. Sen kanske jag känner att jag vill äta socker?
Men att skippa det helt, hjälper för mig iaf. Jag blir av med suget som jag inte förknippar med mig själv. Det var en annan Karin som vill köpa det där godiset.
Men som du skrev att någon sagt innan, så just nu tänker jag nog mer såhär:
Nothing tastes as good as reaching your goals feel! 🙂
Och nej jag känner inte att jag försummar något. Jag äter god mat och trivs med det!
Jag brukar säga att det är lättare att lägga till en god vana än att förbjuda en ovana. Med tiden kanske den dåliga ovanan minskas ned automatiskt och till och med försvinner. Men vi är alla olika.
Jag håller också med om att det är viktigt med balans och att man måste få unna sig det man är sugen på emellanåt. Jag skulle aldrig klara att ha totalt godisförbud som KarinTri. Men jag är imponerad av de som klarar sådant!
Håller med! 🙂 Men det är fasen nolltolerans för mig när jag viktminskar. Krafterna ett snedsteg triggar igång är väldigt svåra att sätta stopp för. 😛